Hemman och gårdar i Sävast by fram till cirka år 1730

Inledning

Sävast by tillhör numera Boden kommun och dess västra delar samt Sävastön är mer att likna vid en förort till boden än en by på landet.   När undertecknad bodde där under mina första 7 år i livet 1943-50 var Sävast fortfarande en traditionell by. Min mor hade då en faster och kusin i byn men först när jag började forska i min mors anor insåg jag hur många anor som fanns där. Min mors farmors mor föddes på Sävast 4 och hennes far kom som måg från Sävast 8.  Via sådana giften finns anor att finna på Sävast 1, 4, 6 och 8. Medtas anornas ingifta släktingar finns släkt på samtliga gårdar under 1600-talet. Har länge samlat på mig material om Sävast men inte sammanställt det förrän nu. Av min mors kusin Arne fick jag för drygt 14 år sen ett exemplar av ”Boken om Sävast” författad av Stig Rönnqvist m.fl. och utgiven år 1983. Vad gäller släktforskningen, såg att det var en hel del som inte stämde med vad kommit fram till genom att studera kyrkböckerna från 1700-talet. Förstod då att det fanns en hel del fel även i det tidiga materialet. Har nu studerat Sävast under 1500 och 1600-talev med hjälp av mantalslängder, jordeböcker, 1500 talets och det tidiga 1600-tals fogderäkenskaper i Västerbottens landskapshandlingar. Har läst roterings och utskrivnings från 1621 och framåt och använt Kenneth Mossbergs data om Västerbottens regemente under Karl XI och Karl XII. Det av Leif Boström nyligen utlagda kyrkoräkenskaperna samt domboksanteckningarna från 1600-talet har använts vidare de domböcker och protokoll från bouppteckningar som finns tillgängliga via SVAR:s hemsida. Har inte studerar militära rullor eller tidigare domboksmaterial från 1600-talet. När dessa samt Älvsborgs andra lösen åren 1611-1613 samt de tidiga militära rullorna studerats krävs troligen en uppdatering av denna uppsats.

Med de tillgängliga källorna från 1500 och 1600-talen är det svårt att belägg släktrelationer, speciellt som namnen endast i undantagsfall, till exempel ”Ture Eriksson”, var ovanliga, i Sävast fanns t.ex. många Nils Persson och Per Nilsson vid under den studerade perioden. För att fastställa ägarlängder är jordeböckerna med början år 1543 och fram till 1630 finns i Västerbottens landskapshandlingar och från 1632 i särskilda jordeböcker de bästa källorna. Hemmanens storlek var ofta stabila och överlever ofta ägarskiften men ibland inträffar arvskiften i samband med ägarskiften. Att enbart med hjälp av patronymikon bestämma släktskap kan ge fel resultat, ett fall är Sävast 7 där Hans Nilsson efterträds av Nils Hansson som då kan antas vara en son.  Men som tur är finns en dödnotis efter Nils Hanssons hustru Karin Hansdotter som säger att Hans Nilsson var hennes far, alltså kom Nils Hansson som måg till gården, varifrån är oklart. Alla antaganden om släktskap som inte styrks av alternativa källor skall alltså tas med en nypa salt.

Sävast bys tidiga historia

Byn bör ha grundats senast på 1300-talet då den nu lilla vattensamlingen som kallas Avan var en vik av den fjord som då sträckte sig till Bodforsarna . Sävastön var då betydligt mindre och troligen delad i två delar . ”Kläppen” var då en avlång höjd vars form liknade en kläpp. Flera av byarna i nedre luledalen är enligt Gerd Enequist anlagda vid formationer som Avan och Kläppen.

”Sefast byn” har troligen haft en tidig inbyggare vid namn Sefast vilket är en medeltida form av Sigfast och det är möjligt att han var den Sigfast som bevittnade Svenald i Rutviks donationsbrev till Uppsala domkyrka år 1339[i].

 

Avan delade det tidiga Sävast i två delar ”Ostibyn” och ”Västibyn” . Gårdarna 1-5 verkar vara ha sin grund i ”Ostibyn” medan gårdarna 7-11 verkar ha sin grund i ”Västibyn”.  Gård 6 har flyttats från en plats norr i ”Västibyn” till sin plats öster om Sundsbäcken medan gård nr 12 troligen var en avvittring från Sävast 1. De äldsta hemmanen verkar vara de som ligger en bit från Sävastån antigen nedanför berget i ”Ostibyn” och de som låg på ”Kläppen” i ”Västibyn”.  Det var troligen 4-6 familjegrupper som slog ner sina bopålar omkring Avan med 2-3 hemman på var sida. Sävastön var delad i två delar längs vad som senare kallas ”Surån”.  Landhöjningen gjorde att sundet försvann men namnet ”sundet” levde länge kvar t.ex. så kallades en bonde på 1500-talets för ”Olof i Sundet” och tre av bonden på Erik Larssons söner antog på 1700-talet namnet ”Sundbom” troligen efter ”Sundsbäcken” som utloppet av Avan då kallades.  Gården tillhörande hans hemman, Sävast 6, hade flyttats närmare Sävastån när landhöjningen gjorde detta möjligt.  Gårdarna för hemmanen nr 9 och 10 låg även de så till att de inte kan ha tillhört de ursprungliga hemmanen i Sävast. Nr 10 tillhörde trolige ”Olof i Sundet”, se vidare memman nr 9 och 10 nedan.

Under perioden 1540 -1560 verkar det finnas ”9 bönder och 1 änka” som det står i en skattelängd över fisket.  Underlaget för den årliga räntan för Sävast stiger från 57 markland och 3 öresland år 1548 till 60 markland och 2 öresland år 1558 utan att något hemman tillkommit. Året 1561 har ett hemman och bonde tillkommit och den årliga räntan stigit till 66 markland och 2 öresland. Detta tal gäller till och med år 1606.  Från och med Jordeboken 1609 verkar jordetalen vara omräknade.  År 1562 efterträds en änka av en bonde, därmed är det 12 bönder i Sävast. År 1564 finns hela 13 bönder och 3 söner i bågamantalslängden, och ett hemman har tillkommit genom delning mellan en bonde och hans måg och ett annat genom delning mellan 2 bröder. År 1566 ersätts en av bröderna av en änka och år 1570 försvinner en bonde och ett hemman ur längderna. En nedgångsperiod som varar seklet ut har inledds . Detaljer nedan under de individuella hemmanen.

Hemman och ägarlängder

Den äldsta skattelängden men namn på individer från Sävast är en bågmantalslängd från år 1539. År 1640 bestämde kung Gustav att en jordebok över alla Sverige bönder och hemman skulle göras upp. Den äldsta bevarade jordeboken som omfattar Sävast by är 1543 års jordebok över Västerbotten. Dessa längder och andra från 1500-talet och det tidiga 1600-talet finns i Västerbottens lanskapshandlingar i Riksarkivet, för släktforskaren tidigare endast tillgängliga på mikrokort, men finns nu även på SVAR:s internetsida.

Hemman fick sin fasta numrering först då det yngre indelningsverket med det ständiga knekthållet infördes i slutet på 1600-talet. I Luleå socken verkar det helt genomfört år 1700 i jordeböcker och mantalslängder och på 1704 år karta är den nya hemmansnumreringen genomförd, alla gårdsnummer som här nämns är därför härledda ur denna numrering. För att detta skall bli korrekt krävs att ägarlängderna för hemmanen är korrekta, vilket är svårt att garantera. Längderna var på 1500- och 1600-talen uppgjorda utan fast numrering av hemmanen och ordningsföljden kan variera från år till år. I regel började man med det mest ”betydande” hemmanet som ofta innehades av en nämndeman när sådan fanns i byn.  De mindre hemmanen kommer ofta längre ned i längderna.  Det enda sättet att identifiera ett hemman var baserat på ägarens namn, därför satte man epitet som ”store” och ”lille” framför namnet då det fanns två eller flera med samma namn i byn men även attribut som ”knekt”, ”smed” användes för att särskilja personer med samma namn.

Attribut som ”store” och ”lille” var ofta inte personliga utan relaterade till hemmanets ”status”, i många fall var ”stores” hemman ”större än ”lilles” med så var inte alltid fallet. Om t.ex. ”store” faller ifrån så tappar ”lille” sitt attribut, men om det då kommer en ny namne så kan denne ”ärva” attributet ”store” och ”lille” blir åter ”lille” i längderna även om hans hemman var större än den nye ”stores” hemman.  Man kan dock inte göra upp några absoluta regler men måste komma ihåg att det främst var hemmanet som skulle identifieras, inte ägaren.

Jordeböckerna för Luleå socken ingår åren 1543-1630 i landskapshandlingarna för Västerbotten, från år 1632 utgör de en egen dokumentserie. I de tidiga jordeböckerna framgår inte ”jordnaturen” d.v.s. om hemman var ”frälse”, ”skatte” eller ”krono”. Det är fel att anta att uppgifterna i 1701 års jordebok gällde hundra år tidigare. De hemman som betecknas som ”krono” år 1701 har alla varit öde och kan ha varit ”skatte” före de lämnats öde.  Hemman där ägaren inte förmått betala skatten noteras som ”öde” .  Man kunde ”skatteköpa” kronohemman och göra dem till skattehemman igen men det verkar inte ha skett i Sävast under denna tid. Den äldsta bevarade jordeboken är från 1543 och ingår i Västerbottens landskapshandlingar 1543:3.

I landskapshandlingarna 1559:10 finns också den för Luleå storsocken unika ”prästräntelängden” ur vilken familjers sammansättning i hjonelag, drängar och pigor samt även totala antalet personer samt antalet nattvardsbesökare kan utläsas.

Det första personskatten som infördes var den så kallade vinterskatten, denna uppgick till två gråskinns per man i familjen som var vuxen nog att spänna en stålbåge (armborst) och därmed kunde delta i vinterjakten. Husbondens namn samt antal söner, mågar och ibland bröder noterades ”bågamantalslängder” däremot inte lejda drängar i hushållet. Den första bevarade bågalängden som innefattar Sävast är från år 1539, därefter finns sådana längder, med vissa luckor, årligen till år 1571, därefter finns bara bågamantalet per by dokumenterade fram till den kombinerade jorda och bågmantalslängden i landskapshandlingarna 1602:7.

Tiondelängderna som uppgjordes på hösten varje år var baserade på det aktuella utfallet av skörden som mestadels bestod av korn men även råg finns noterad. Det var troligen ursprungligen meningen att man skulle leverera var tionde skyl av otröskad säd till prästen men under den undersökta perioden levererade bönderna ibland tröskad säd mätt i kannor eller andra volymmått.  Tiondelängderna för Sävast från år 1557 till år 1629 har studerats. De innehåller namn och mängd säd som levererats av varje jordbrukare i byn vilka kan vara fler än antalet hemman. Sambrukande personer var ju ofta släkt dessutom var de noterade namnen aktuellare än motsvarande i jordeböckerna.

Mantalslängderna, som börjar föras 1642 i Luleå socken, identifierar företrädaren för ett hushåll med namn och övriga i hushållet som markeringar (t.ex., hustru, söner, döttrar, syskon, inhyses, gamla). Det viktiga var här att förutom att identifiera skatteobjektet (hushåll ofta samma som hemman) och att få antalet markeringar rätt, så att skatten skulle bli korrekt, därför finns inte alltid en kolumn för gamla som ju var befriade från skatt. En svaghet med de av SVAR och andra publicerade mantalslängder är att de inte innefattar de dokument som tar upp folk som blir befriade från mantalspeng i förtid, alltså före fyllda 63 vilket gällde formellt från 1652 men verkar ha tillämpats tidigare, t.ex. för att de var handikappade. Barn från fyllda 12 år kunde tas upp till år 1652 då åldersgränsen fastställdes till 15 år. Då en son tillträder som familjeöverhuvud var det vanligt att hans syskon som finns kvar på gården noteras som söner och döttrar, om man då inser att sonen inte kan ha varit gift i minst 12 år, efter 1652 15 år, kan man korrigera för detta. Det kan vara svårt att med hjälp av mantalslängder avgöra barnens ålder, så t.ex. kan äldre barn komma tillbaka till hemmanet efter att tjänat dräng eller piga på annat hemman.  Kvinnonamn är ovanliga i längderna och när de finns saknas patronymikon, änkor får t.ex. heta hustru Karin P.E., alltså Per Ersson änka Karin, en dotter kan i undantagsfall stå för ett hemman, t.ex. Sara piga, om då dotterkolumnen i mantalslängden också är ifylld så kan man anta att pigan Sara var en dotter till förre ägaren.

Fattiglängder upptar personer som fått nedsatt skatt eller helt befriats från skatt huvudsakligen för att de var fattiga, de noteras vara ”husarma”, ”utfattiga” eller ”fattiga och tigger”. Främst noteras nedsättning den årliga ”räntan” eller jordskatten, nedsättningen anges i hur stor del av skatten eller i absoluta tal hur många mantal eller skällsland som ”förmedlats”. Ibland kan man även notera personer som befriats från mantalspenning i längderna, då ofta på grund av sjukdom eller något handikapp, ”förlamat” noteras ibland. troligen menades då något handikapp som gjorde en man som var 15 till 60 år gammal olämplig för utskrivning till knekt. Har endast haft tillgång till fattigländer från åren 1642 till 1650 för Luleå socken.

Lars-Olof Larsson diskuterar, i ”Kolonisation och befolkningsutveckling i det svenska agrarsamhället 1500-1640”, problemen med att använda de kamerala längderna i forskningen om befolkningsutvecklingen i Sverige under denna period.

Sune Åkermans uppsats ”Ett ekosystem och dess förvandling” i Botnica 6 sid. 11-66, tar bland annat upp tolkningen av ”prästräntelängden” från år 1559 och föreslår en omtolkning av vissa data jämfört med tidigare forskning

Hemman och gårdar

Den tidigaste källan som avbildar Sävast by och dess hemman och gårdar är den geometriska jordeboken från 1645 uppgjord av Erik Eriksson Widman. Tyvärr är gårdsnumreringen på kartan och den numrerade listan över hemman inte korrelerade. För att få en riktig bild av gårdarnas placering måste därför Häggmans karta från år 1704 användas. Gårdarnas placering på denna bekräftas av 1759 års karta. Den omfattande omplaceringen av gårdar mellan 1645 0ch 1704 som beskrivs i Boken om Sävast har alltså inte skett. De flesta av gårdarna har, med några få undantag, legat på samma plats under den aktuella perioden .

 Nedanstående karta visar gårdarna i bykärnan baserad på 1704 års karta.

Gårdarna i Sävast enligt 1704 års karta, jordnatur mantal och innehavare enligt jordeboken 1704, gammalt gårdsnamn enligt Boken om Sävast

1.                         Skatte                25/64                  ”Ostigård”        Nils Olofsson

2.                         Skatte                35/128               ”Ol-gården”     Erik Olofsson

3.                         Skatte                11/32                  ”?”                       Hans Ersson     (Gården flyttad efter 1645)

4.                         Skatte                25/64                  ”Grels”              Nils Jakobsson

5.                         Krono                 25/64                  ”Jutes”              Olof Jute (öde)

6.                         Skatte               3/8                      ”?”                       Erik Larsson     (Gården flyttad efter 1645)

7.                         Skatte                39/128               ”Framigård”     Hans Nilsson.

8.                         Skatte                11/32                  ”Högvallen”     Jon Olofsson   (”Jöns” i jordeboken)

9.                         Skatte                1/4                      ”Peet”               Per Persson

10.                       Krono                37/128               ”Västabäck”    Nils Nilsson      (öde 1696 – 1698)

11                        Skatte               5/16                    ”Norrigård”      Jöns Ersson

12.                       Krono                 17/64                  ”?”                       Erik Persson    (öde 1695 – )

 

I den grafiska jordeboken från 1645 stämmer inte, med något enstaka undantag, gårdarnas numrering med listan på hemman och deras innehavare med gårdsnumren på kartan . På 1645-års karta är gårdarna i huvudsak numrerade från väster till öster medan i 1704 års karta det omvända gäller. Den gård som i båda kartorna har nummer 12 avviker från detta mönster. Gård 12 på 1645 års karta har i sin omedelbara närhet en gård 13 som saknas på 1704 års karta. Troligen var dessa två gårdar avvittringar från Sävast 1. Se vidare under Sävast 1 nedan.

 

1645 års karta ger alltså ingen vägledning om var enskilda gårdar var placerade, man kan anta att där det finns gårdar markerade på kartan så fanns det gårdar i verkligheten.  En observation är att där Sävast 6 finns år 1704 så fanns ingen gård år 1645, marken där var ju ett resultat av landhöjningen och Avans minskning.  På 1645 års karta fanns en gård en bra bit nordost om gården ”Högvallen”, detta var nog placeringen av Sävast 6 år 1645. Gården var troligen den som kallades ”Gammelgården” . På 1704 års karta var ”Ostigård” den enda gården i sin inhägnad men i 1645 års karta finns två gårdar där. Möjligen var denna andra gård flyttad till Sävast 3 på 1704 års karta, på dess plats tvärs över landsvägen till Sävast 2 fanns ingen gård på 1645 års karta.  Sävast 13 som låg intill nr 12 på 1645 års karta var troligen Pål Perssons och hans hustru Marietts hemman som avvittrats från hemmanet Sävast 1 men återgått till stamhemmanet före år 1659. Sävast hade alltså under 1600-talets första hälft 13 hemman. Under Sävast 11 har Boken om Sävast både ”Ostadill” och ”Norrigård”.  Det senare namnet verkar mer passande om man ser till placeringen på 1704 års karta.  Förklaringen till dessa till synes oförenliga namn är att hemmanet Sävast 11 delats senare och en gård placerats öster om ”Ostigård” och fått namnet ”Ostadill”.  Detta exempel visar också att man borde skilja på ”Hemman” och ”Gård”. Hemmanet var ju vad man idag skulle kalla en ”juridisk person” medan gården var ett byggnadskomplex.  Men någon strikt användning av begreppen har här inte tillämpats.

 

Hemman i Sävast enligt 1645 års jordebok men med 1704 års numrering:

 

1.                         Olof Persson                                9/32                    ”Ostigård”

2.                         Jöns Hansson                               19/64

3.                         Per Eriksson                                 3/16                    ”Lars Pers”

4.                         Grels Larsson                               17/32                  ”Grels”

5.                         Olof Eriksson                                25/64

6. ”Store”         Nils Persson                                 23/64                  ”Gammelgården”

7.                         Hans Nilsson                                19/64

8.                         Anders Larsson                           9/32                    ”Högvallen”

9.                         Per Nilsson                                   3/16                    ”Peet”

10.                       Nils Hansson                                19/64                  ”Västabäck”

11.                       Jöns Nilsson                                 13/32                  ”Norrigård”

12. ”Lille”          Nils Persson                                 15/64                 

(13.)                    Hustru Mariett                            1/8                      Hemmanet uppgår i nr 1 1656 - 1659

 


 

Ägarna vid 1600-talets början med hemmanens storlek från jordebok 1613:9:

 

1.                         Per Jönsson                                  5/8                      Efterträtt Olof Ingelsson

2.                         Jöns Olofsson                              1/6                      Efterträtt Olof Jönsson

3. ”Lille”             Nils Persson                                 ¼                          Eftertätt Per Nilsson

4 . ”Store”         Nils Olofsson                                1/2                      Efterträtt ”Store” Olof Nilsson

5.                         Erik Olofsson                                3/8                      Broder till ovanstående

6.                         Ture Ersson                                  ½                          Son till Erik Jönsson

7.                         Jöns Nilsson                                 1/3                      Hustru Lucia 1611-13

8.                         Per Persson                                  1/3                      Efterträtt Per Persson d.ä.

9.                         Per Nilsson                                   1/4                      Efterträtt Per Unesson

10. ”Lille”          Nils Olofsson                                1/3                      Efterträtt Olof Nilsson ”i sundet”

11. ”Store”       Nils Persson                                 3/8                      Efterträtt Per Hansson

12                        Erik Persson                                 1/8                      E.P. 1611-12, hustru Anna 1613

 

 

Gårdsnumren i ovanstående lista är alltså beroende på om ägarlängderna som redovisas för respektive hemman är korrekta vilket inte kan garanteras. Speciellt vissa ägarskiften är svåra att med bestämdhet fastställa. Små hemman som Jöns Olofssons på 1/6 mantal och Erik Persson på 1/8 mantal är oftast svåra att följa medan de större hemmanen är i regel lättare att följa, men när ett stort hemman delas, t.ex. Ture Erikssons på 1/2 mantal, i samband med ett ägarskifte, kan det vara svårt att bestämma vem som efterträtt vem. För några av hemmanen kan andra ägarföljder än de nedan redovisade vara möjliga, ny information eller nya insikter kan därför göra det nödvändigt att revidera beskrivningarna som följer nedan.

Sävast 1 ”Ostigård”

Sävast 1 var den ösligaste gården i Sävast som dess namn ”Ostigård” anger.  Om man år 1704 kom landsvägen från Sunderbyn var denna gård som låg vänster om vägen, alltså mot Sävastån, den första som man kom till. År 1645 fanns det ytterligare en gård inom den inhägnad som omgav denna gård, den andra gården har alltså flyttats och möjligen var detta Sävast 3, se nedan.

Nils Persson är den förste kände bonden på detta hemman. Hans namn står i längderna åren 1539-1559. Hans hemman taxeras för 2 pundland 1 spannland; 10 lass hö, fiske 1 ½ spannland i jordeboken 1543. Han betalar 14 öre i ”årlig ränta” för detta. Detta är vad man får betala för 84 skälland och motsvarar drygt 1,3 Mantal i senare tiders mått. Det näst största hemmanet, som innehas av Per Unesson, se Sävast 9, betalar 11 öre vilket motsvarar 66 skälland eller drygt 1 mantal, Sävast 1 var alltså det klart största hemmanet i Sävast vid denna tid. I bågmantalslängden fanns år 1551 en son som inte fanns på hemmanet år 1549. Sonen torde varit född i mitten på 1530-talet. Nils Persson i Sävastbyn satt i nämnden i Luleå ting 22 juli 1547 och troligen även den 1 februari 1648. Han tillhörde alltså inte de nämndemän som återkom år efter år. Han var inte landsköpman men fiskade i Bredträsk år 1558 med Jöns Gullesson från Svartbyn som var en sådan. Åren 1553-1558 noterades de bönder som fiskat i skattbelagda insjöar (träsk). Nils Persson var den bonde som fiskat mest i Sävast. Träskfisket var till skillnad från laxfisket inte en angelägenhet för byn.

 

Av påskräntelängden år 1559 framgår bland annat att det detta år på hemmanet fanns ett hjonelag, alltså bonde och bondhustru men inga gifta söner eller mågar på gården, totalt 12 personer varav 8 tagit/fick ta nattvarden och 1 piga. Ett nyligen erhållet arv beskattades med 3x8 penningar. På hemmanet fanns 11 kor vilket var 2 färre än vad Per Unesson hade.  Av senare längder, se nedan, framgår att det fanns en vuxen son Per och en något yngre son Nils på gården, några döttrar fanns säker också men de höga siffrorna 12 respektive 8 personer förvånar.

 

I påskräntelängden 1561 har ägarbilden förändrats, Nils Persson som troligen dog år 1560, har ersatts av Olof Ingelsson och Per Nilsson, den senare var troligen Nils Perssons äldste son, medan Olof Ingelsson möjligen var måg på hemmanet, han är tidigare omnämnd som Olof Ingelsson i Björsbyn.  Av jordeboken år 1561 framgår att sammantaget har dessa 2 bönder cirka 20 skälland mer än vad Nils Persson hade varav Olof Ingelsson har 80 % och Per Nilsson 20 %.

Möjligen så var Nils Persson först gift med en arvtagerska till hemmanet och senare omgift med modern till Per Nilsson.  Per Nilssons hemman är troligen det som senare blir Sävast 3, se vidare detta hemman.

Olof Ingelsson blev alltså år 1561 ägare till Sävast 1. Enligt detta års jordebok innehade han 9 markland och 4 öresland. Han får för detta betala skatt 12 öre 10 penningar i skatt. Han har detta år ingen vuxen son eller måg på hemmanet och betalar därför 2 gråskinn i vinterskatt. Olof Ingelsson var liksom sina bröder Hans och Anders i Björsbyn en landsköpman. Deras far var Inge(l) Hansson som i sin tur var son till birkaren Hans Larsson från Björsbyn och Karin Ingesdotter från Stockholm, se vidare min utredning om Stockholms Stads Tänkeböcker.

Olof Ingelsson från Björsbyn är först nämnd i landskappshandlingarna år 1547 då han betalade 2 ½ öre i tull för 5 skinn. Vid tinget i Luleå den 14 februari 1555 bötar Olof Ingelsson i Björsbyn 40 mark för mökränkning, han betalar då 6 mark. Åren 1557-58 betalar Olof Ingelsson i Björsbyn 2 mark årligen i köpmannapengar för sin årliga handel värd 66 mark 5 öre och 8 penningar. Vid tinget den 30 mars 1557 betalar Olof Ingelsson från Björsbyn av 10 mark på sin skuld för mökränkningen år 1555. År 1557 sålde Olof Ingelsson i Björsbyn ett skin av svarträv till kronan för 4 mark.

 

Olof Ingelsson var inte noterad som bonde i Björsbyn. Efter att han bosatt sig son bonde i Sävastbyn fortsätter han sitt landsköp för åren 1562-64 betalar Olof Ingelsson i Sävastbyn årligen 12 öre för sin årliga handel värd 50 mark.

 

Året 1566 tillkom en måg på hos Olof Ingelsson, året därpå har man varit osäker om det var en son eller måg men från 1568 och därefter står det m(måg) i bågamantalslängderna .

År 1576 hade Olof Ingelsson i Sävastbyn har sålt ett skinn av rödräv till fogden för 10 mark. År 1582 hade Per Jönsson i Sävastbyn har sålt 2 skinn av rödräv till fogden för 3 marker. Detta är första gången som namnet på Olof Ingelssons måg var noterat i landskapshandlingarna. Per Jönsson deltar alltså i svärfaders landsköp.

 

Till Älvsborgs lösen år 1571 betalar Olof Ingelsson i skatt silver värt 26 mark 3 öre och 15 penningar.  Hans förmögenhet bestod av silvet 13 lod, mässing 7 mark, tenn värt 5 mark, koppar värt 14 mark, 11 kor, en kviga 3 år, en stut 2 år, 2 kvigor om 1 år, 15 får, 9 bockar och getter, 2 hästar värda 26 mark. Totala värdet i pengar var 264 mark 2 öre. Han var dubbelt så förmögen som den näst rikaste bonden i Sävast, vilken var Erik Jönsson på Sävast 6 vars förmögenhet taxerades till 116 mark.

 

Vid tinget i Luleå socken den 31 januari 1578 satt Olof Ingelsson i Sävastbyn i nämnden, detta verkar vara det enda gången då han satt i nämnden.

 

Året 1584 är sista året som Olof Ingelssons namn står i längderna, han efterträds av mågen Per Jönsson som säker var den måg som noterades redan år 1566 i bågamantalslängden.

 

Per Jönsson tillträder som bonde på Sävast 1 år 1585. Han var alltså gift med Olof Ingelssons dotter vars namn är okänt. Möjligen var han son till den Jöns Persson i Sävast som nämndes 1539 – 1559 och efterträddes av sonen Nils Jönsson som nämndes 1561-1569. Möjligen var Per en bror till Nils Jönsson och ärver honom 1570. Tyvärr saknas jordeböcker som kunnat bekräfta eller förkasta denna hypotes.

I 1599 år ”hjälpgärd” taxeras Per Jönsson för 7 tunnor utsäde, 8 kor, övrig boskap 14 stycken, 2 lod silver och 2 ston.  Han är nu den näst förmögnaste bonden i Sävast. Högst taxerad är nu store Olof Nilsson på Sävast 4. Sävast 1 är tillsammans med Sävast 4, 6 och 11 de hemman som räknas som ”hela” hemman år 1601. Övriga hemman räknas som ”halva” hemman. År 1602 noteras hemmanet som 2/3 och att han har en vuxen son på hemmanet. Av hjonelagsängden år 1609 framgår att sonen heter Pål Persson och att han har hustru.

I jordeboken 1613:9 var Per Jönssons hemman på 5/8 mantal det största i Sävast. I jordeboken för 1617 finns Per Jönssons hemman, dock bara på 1/4 mantal. Knekten Erik Persson på Sävast 12 var dock detta år tilldelad hela 5/8 mantal för sitt i andra längder lilla hemman på 1/8 mantal.

Pål Persson efterträder Per Jönsson i tiondelängden 1614:9 och 1615:11. Pål var född senast 1577 enligt roteringslängden 1637. Namnet skrevs oftast ”Påll” men ibland ”Påfwel”.  Han verkar vara Per Jönssons äldste son trots namnet som inte var hans morfars eller farfars namn.  Från år 1616 står han tillsammans med brodern Olof Persson i längderna, se nedan under denne.  Sista gången Pål Perssonstår i längderna var i jordeboken år 1640 där han har ett hemman på bara 3/16 mantal.  Pål Persson dog troligen detta år.

Hustru Mariett, Pål Perssons, övertog makens hemman år 1640 och kallas då ”husarm”.  1642 får hon nedsatt skatt med 3/32 alltså hälften, hon står flera år i fattiglängden och finns för sista gången i mantalslängden 1651, då med en dotter. Att Mariett var änka efter Pål Persson står i fattiglängden år 1646 ”hustru Mariett, Påll Perssons utfattig”. Hustru Mariett har 2 döttrar på hemmanet år 1653 och år 1654 finns 2 pigor på hemmanet varav en heter Sara.  Hustru Mariett efterträddes år 1653 av pigan Sara som borde varit samma som dottern år 1651. Sara står i mantalslängden även år 1655, men år 1659 verkar detta hemman vara nedlagt och jorden återgått till Sävast 1. Troligen var Påls och Marietts hemman det som getts nummer 13 och låg intill Sävast 12 på 1645 års karta.

Om Sara var dotter till Pål Persson var hon arvinge till denne och det lilla hemmanet var då hennes och hennes systers arv. Kanske systrarna säljer sitt lilla hemman till sin kusin Jakob Olofsson eller också dör de båda och Jakob ärver sina kusiner.

Olof Persson står före Pål Persson i korn- och tiondelängderna 1616, han var troligen dennes yngre bror men det verkar vara Olof som tar över Sävast 1. Han var född senast 1577 enligt roteringslängden 1637[ii] .

 

Olof och Pål nämns under åren 1616 – 1620 intill varandra och Pål har ett något större hemman (3/8 M) än Olof (1/2 M), år 1621 har de lika stora hemman (3/8 M) men 1623 har Påls hemman minskat till 1/4 mantal men 1628 var Pål hemman på 1/2 mantal medan Olofs var på 1/4 M. I jordeboken år 1632 var Olofs hemman 7/32 mantal medan Påls var på 5/32, Olof står nu på andra plats efter Grels Larsson och Pål finns på plats 5. Olofs hemman har ökat till 5/16 och Påls ökat till 3/16 i jordeböckerna 1635 – 1637. Olofs hemman noteras 1638 fortfarande till 5/16 men 1640 noteras hela  5/8 (motsvarar 40/64). I jordeböckerna för åren 1641 - 1650 var dock Olofs hemman på 9/32 mantal vilket var obetydligt mindre än 5/16 M. I jordeboken för 1651 står sonen Jakob för detta hemman som  då fortfarande var på 9/32 M. Den stora avvikelsen i jordeboken 1640 var möjligen ett skrivfel, men det var troligen det året som brodern Pål dör, kan detta ha inverkat?

Det lilla hemmanet som innehades av Pål Perssons änka verkar ha återgått till stamhemmanet före 1659 då Jakob Olofssons hemman ökat med 1/8 mantal samma som noteras för hustru Marietts och Sara pigas hemman i jordeböckerna fram till år 1655 och som därefter försvinner ur jordeböckerna.

Olof Persson har en dotter på gården 1642 – 1644, 2 döttrar 1645, en dotter och en son 1646, som kan ha varit Jakob, en dotter 1647 -1649. Han har hustru i mantalslängderna 1642 -1647, hustru saknas 1648 - 1649  men hustru finns åter 1650, vidare är det möjligt att hon markeras som hustru 1651, det första året som Jakob Olofsson står för hemmanet. Möjligen dör Olofs första hustru 1648 och att han var omgift 1650.

Erik Persson som blir knekt på Sävast 12 var möjligen en son till Per Jönsson.  Sävast 12 var troligen ett knekthemman som avvittrats från Sävast 1, se vidare under Sävast 12.

Det är svårt att förklara variationerna i mantal som noterats för Pål Perssons och Olof Perssons hemman, minskningarna kan bero avyttringar av jord p.g.a. arvsskifte eller försäljning.  Bröderna Per och Olof hade döttrar vilket kan förklara att hemmanet minskar i storlek. Det verkar också att jord avvittrats igen till Sävast 12 kring år 1630. En stabilisering inträder dock under Olofs son Jakob Olofssons långa innehav av Sävast 1, se nedan.

 Jakob Olofsson står som ägare för Sävast 1 från år 1651, samma år står han också i mantalslängden . Den hustru som noteras på hemmanet var troligen Olof Perssons änka och möjligen styvmoder till Jakob.  Jakob gifter sig troligen 1653 med Cecilia Nilsdotter och 1653-08-22 bötar Jakob Olofsson till kyrkan för att han ”försett sig före han kom i äktenskap”. Jakob Olofsson står för Sävast 1 i mantalslängderna året 1651-1687 och 1696-1697. Åren 1688-1695 står äldste sonen Olof Jakobsson för hemmanet och 1698 har han definitivt tagit över hemmanet.

Jakob Olofsson hade många förtroendeuppdrag. Hans var nämndeman under åren 1682 till 1698. Han var även gästgivare och postbonde enligt Boken om Sävast.

Han och makan dör tidigast år 1701. En bouppteckning och utskiftning till arvingarna görs 1700-12-29 och undertecknas dagen därpå av sönerna Olof och Nils i Sävastbyn samt av döttrarna Margareta, Karin och Cecilias makar som ju var deras förmyndare. Det framgår av bouppteckningen att även Jakobs hustru Cecilia Nilsdotter lever och var barnens moder.

 

-          Olof Jakobsson f. o. 1655 och död 1708-12-02 då han och hans piga avrättades för att de avlat en son, döpt till Jakob, men enligt tidens mosaiska lagar räknades som nära släkt då Ella var syster till Olofs avlidna hustru Cecilia Eriksdotter, mer om detta nedan,

-          Nils Jakobsson f. o. 1657 och inte 1643 som dödnotisen anger när han dött 1743-02-01 på Sävast 4, som yngre bror till Olof är 1657 ett troligt födelseår, se mer om Nils Jakobsson under Sävast 4 nedan.

-          Margareta Jakobsdotter f . o. 1666 och död 1758-10-06 på Vittjärv 3 där hon varit gift med bonden Jöns Nilsson Fors som varit soldat 1678 – 1683 eller längre, han var f. o. 1653 och dog 1740-01-17,

-          Karin Jakobsdotter är död 1701-01-12 (troligen redan år 1695 enligt mantalslängderna)   då en bouppteckning görs på maken Johan Nilssons hemman i Sunderbyn och undertecknas av maken samt av brodern Olof, bouppteckningen visar att hon då hade ett levande barn (Celilia) som ärvde av hennes lösa egendom. Det framgår även att Karin redan fått en påkostad begravning, förutom 6 daler till lägerstad fick prästerna ”som liket följde” 3 daler och 24 öre, totalt kostade begravningen 32 daler och 8 öre som togs från behållningen på 108 daler och 8 öre, av de resterande 76 dalerna fick fadern 2/3 medan dottern Cecilia ärvde 1/3 och en mössa som fanns bland modern ägodelar, Johan Nilsson, f. o. 1660 och död 1736-03-14, var son till borgaren Nils Andersson Smed och prästdottern Dordi Andersdotter (Lundia) på Sunderbyn 25 (senare 26), Johan gifte under 1700 om sig med Karin Persdotter som blev mor till dottern Dordi som döptes 1701-04-07.

-          Cecilia Jakobsdotter f. o. 1683 och gift med Johan Eriksson på Sandön, en bror till Cecilia och Ella Eriksdöttrar och således dubbelt besvågrad med Olof Jakobsson, Johan Eriksson dör redan 1716-02-29 men Cecilia lever länge som änka och vistas under en tid i Stockholm hos dottern Karin, som kallas jungfru Katarina Strand när hon dör på Södermalm 1784-07-04, Möjligen dör Cecilia hos dottern i Stockholm .

 

Olof Jakobsson tar enligt mantalslängden över Sävast 1 år 1698 men fadern Jakob Olofsson står fortfarande som ägare i jordeboken år 1699. Olof blir liksom sin far tolvman och var i ett andra äktenskap gift med Cecilia Erikdotter, dotter till Erik Eriksson och Ella Hansdotter på Sandön. Cecilia var död år 1703 då ”hustru död” noteras i mantalslängden.  Möjligen dör hon vid dottern Marias födelse i februari 1702. Efter hustruns död blir hennes unga syster Ella Eriksdotter piga på gården. Enligt Boken om Sävast som har en utförlig redogörelse om detta fall blir Ella havande med Olofs barn och föder sonen Jakob 1708-11-08. De erkänner barnet och dömdes till döden på ett urtima ting 1708-10-21. Domen verkställdes genom halshuggning 1708-12-02. Att domen blev så hård berodde på att enligt den då gällande ”mosaiska” lagen så betraktades paret som nära släkt. Även A. Nordberg tar upp fallet i sin ”Luleå Sockens Historia”.  Ella var bara några och 20 år och en yngre syster till Cecilia som enligt tingsprotokollet var Olof Jakobssons andra hustru.  Enligt protokollet hade han två barn med Cecilia Eriksdotter, en son på 10 år (Jakob) och en dotter (Maria) på 6 år. Med sin första hustru Margareta Nilsdotter hade han sonen Nils och dottern Anna vilket framgår av en bouppteckning 1706-07-11 då Olof Jakobsson skiftar ut egendom till sina 4 då levande barn.

Med första hustrun Margareta Nilsdotter hade han:

-          Nils Olofsson f. o. 1682 enligt dödboken och död 1753-02-06, övertar gården år 1709, se vidare nedan,

-           Anna Olofsdotter f. 1682-07-25 och död 1706-12-31 av barnsbörd och rödsot, vidare var hon enligt dödnotisen Nils Perssons hustru i Ale 25 år och begravd i kyrkan,

Med andra hustrun Cecilia Eriksdotter från Sandön hade han:

-          Jakob Olofsson född 1698, nämnd 1708-10-21 som då levande och 10 år gammal, namnet Jakob framgår i bouppteckningen år 1706,

-          Maria Olofsdotter, döpt 1702-02-16, piga i Gammelstad, död där 1743-06-02, 42 år gammal enligt dödnotisen.

Dessutom med Ella Eriksdotter, den utomäktenskapliga sonen Jakob Olofsson, född 1708-11-08.

Nils Olofsson f. o. 1682 och död 1753-02-06, tolvman 71 år begravd i kyrkan enligt dödboken. Nils Olofsson övertar Sävast 1 år 1709 efter faderns död. Han var gift med Cecilia Jönsdotter, f. o. 1684 i Långnäs(Västmarken) och dör 1754-03-22, 70 år och begravd i kyrkan enligt dödnotisen . Cecilia Jönsdotters far var bonden Jöns Hansson och modern Anna Olofsdotter. Modern var dotter till borgaren Olof Persson.  Cecilia Jönsdotter hade en yngre syster Brita Jönsdotter som gifte sig med Lars Eriksson från Sävast 6, se detta hemman.

 Nils Olofsson Och Cecilia Jönsdotter får många barn:

-          Olof Nilsson, f. 1704-10, död 1710-04-05, 5 år och 26 veckor gammal,

-          Maria Nilsdotter, döpt 1706-04-25, gift 1739-01-22 med Nils Hansson på Sävast 7 och död där 1781-08-18,

-          Anna Nilsdotter, f. 1708-10-29, gift 1742-12-14 med Anders Hansson från Svartbyn 1, död där 1773-05-10, maken var född 1712-12-03 och dör 1793-05-10,

-          Karin Nilsdotter, f. 1711-04-19, gift 1750-03-26 med den 18 år yngre bonden Erik Larsson på Harads 7, Karin dör där 1795-09-12, maken Erik som var född 1729-03-27 dör 1816-02-01,

-          Jöns Nilsson, f. 1713-09-12, dör troligen ung men inte funnen i dödboken,

-          Brita Nilsdotter, f. 1716-07-13, vidare öden okända,

-          Arendt Nilsson, f. 1720-07-24, gift 1758-03-12 med Karin Larsdotter från Sunderbyn, f. 1732-10-17, föräldrar Lars Jönsson och Anna Jönsdotter, Arendt blir bonde på Sävast 1 och dör där 1797-05-15, hustru Karin dör där 1819-05-29,

-          Nils Nilsson, f. 1723-08-21, gift 1749-01-24 med Maria Larsdotter f. 1727-07-23 i Sunderbyn, Nils död där 1788-03-06. Maria död där 1805-08-23, hon var äldre syster till Karin Larsdotter som blev hustru på Sävast 1, se ovan,

-          Cecilia Nilsdotter, f. 1726-04-05, död 1732-12-26 6 år 3 veckor gammal.

Namnet Arendt är tyskt och bars av en borgare i Luleå stad, Cecilias morfar var borgaren Olof Persson så möjligen finns där någon koppling.

Sävast 2 ”Ol-gården”

Sävast 2 låg vid landsvägen som granne till och väster om Sävast 1. Gården låg mellan vägen och ån inom en inhägnad på 1704 års karta och fanns redan på 1645 års karta. Den är liksom sin granngård troligen en av de äldre gårdarna i ”Ostibyn”, möjligen har den ett gemensamt förflutet med sin granngård. Namnet ”Ol-gården” var från 1700-talet då hemmanet delas, det äldsta namnet är okänt.

Jöns Olofsson nämns i bågamantalslängder från år 1539. I jordeboken 1543 taxeras hans hemman till 7 ½ spannland åker; 8 lass hö samt fiske 1 skälsland. Han betalar 6 ½ öre i jordeskatt. Hemmanet var ett av de mindre i Sävast. Taxering och skatt var oförändrad i jordeboken år 1546. Han har ingen son noterad i bågamantalslängderna 1539, 1546-1548, men år 1549 var han ersatt av Olof Jönsson, som troligen var en son.

 

Olof Jönsson nämns först i bågamantalslängden från år 1549. Av prästräntelängden år 1559 framgår att hans skörd var 6 skylar korn, han hade hustru och troligen tre barn men endast han och hustrun tog nattvarden. De ägde endast 3 kor. De betalade 1 öre och 13 penningar. År 1563 var skörden 10 skylar korn och han betalade 1 öre och 14 penningar i påskränta.  I tionde ger han 1 skyl korn detta år vilket stämmer med ovanstående.  I jordeboken år 1561 taxeras hemmanet till 3 markland och 6 öresland och han betalar 6 öre i sommarskatt samt 2 gråskinn i vinterskatt, han har då alltså ingen vuxen son på gården. Hemmanet var år 1561 det näst minsta av Sävast 11 hemman. Situationen verkar förbättrad år 1566 då han betalar 3 skylar korn i tionde men sämre igen år 1568 då han endast betalar ½ skyl korn i tionde men detta beror troligen på frosten som detta år drabbade Sävast och en del andra byar i Luleå socken dock inte Ersnäs och Sunderbyn. År 1569 ger han 1 skyl och 1 kanna i tionde.

 I Älvsborgs lösen år 1571 taxeras Olof Jönsson för en förmögenhet på 70 mark och 2 öre. Förmögenheten bestod av koppar 6 värt mark, 5 kor, 5 får, 3 getter och ett sto värt 8 m. Han fick betala 7 mark och 12 penningar i skatt. Han har år 1571 fortfarande ingen vuxen son eller måg på gården, men år 1577 ersätts han av Jöns Olofsson som troligen var en son. År 1578 finns 2 hustru Karin i tiondelängden, möjligen är en av dem änka efter Olof Jönsson.

 

Jöns Olofsson står alltså i tiondelängderna från år 1577. År 1579 får han betala 3 ½ öre i brudskatt. År 1580 ger han 1 skyl korn i tionde, 1581 ½ skyl och 1582 1 kanna. År 1586 ger han hela 1 ½ skyl korn i tionde, 1587-1589 1 skyl årligen.  Hen betalar ingenting i ”penningaskatt” år 1596 då de 4 ”helbönderna” i Sävast betalar mellan 3 och 6 mark vardera.  I ”hjälpgärden” år 1599 taxeras han för 1 ½ tunna utsäde, 2 kor, 14 småboskap och får betala 5 öre i skatt. Den ekonomiska situationen verkar prekär, men han har en vuxen son eller måg på gården i bågmannalängden 1600;8. Han betalar inget tionde enligt längden 1603:4, år 1605 kallas han ”husman” och enligt jordeboken 1613:9 var hans hemman detta år bara på 1/6 M. Han ekonomiska situation verkar förbättras och i jordeboken 1617:1 har hemmanet vuxit till 3/8 M, men minskar med 1/8 i Jordeboken 1618:1 där hans hemman var på 1/4 mantal vilket det har även i längderna 1620:13 och 1621:5. I tiondelängden 1622:4 står sonen Hans Jönssons namn, Jöns Olofsson finns dock i längden 1623:3 men i roteringslängden samma år står Hans Jönssons namn. I tiondelängden 1624:8 står Hans Jönsson som detta år definitivt ersatt fadern på Sävast 2. Möjligen kan minskningen på 1/8 mantal år 1617 bero på att en dotters förtida arv avvittrat vid hennes giftermål, alternativt har en del av hemmanet avsatts till föräldrarna.

Hans Jönsson står alltså som ägare till Sävast 2 från år 1624. Hans namn står i längderna 1625:3, 1626:1, 1627:1 m.fl. i jordeböckerna 1632-1633 var hemmanet på 35/138 mantal vilket var obetydligt större än de 1/4 mantal som hemmanet var på år 1621. En ytterligare mindre ökning till 9/32 mantal har skett före år 1635, detta mantal gäller även 1636 men 1637 noteras 17/64 mantal även det en obetydlig förändring, i jordeboken 1638 noteras 25/64 mantal vilket var en förbättring med 1/8 mantal samma mantal som hemmanet minskade med år 1617. Hans Jönsson står för sista gången i jordeboken 1640 som ägare till Sävast 2, som då fortfarande var på 25/64 men år 1741 är det sonen Jöns Hansson som står för hemmanet vilket då igen har minskat till 17/64 mantal alltså 1/8 M, kanske ett arvskifte har ägt rum, Hans Jönsson har en dotter i mantalslängden 1642.

Jöns Hansson står alltså som ägare till Sävast 2 från år 1641. Han var 20 år i roteringslängden från år 1637, alltså född år 1617. Han var gift med Karin Olofsdotter enligt sonen Olofs dödnotis.  I mantalslängden 1644 står Jöns Hanssons namn och Bonde, Hustru, Son och Sonhustru var streckade, då Jöns omöjligen kan ha en gift son måste noteringarna för son och sonhustru gälla Jöns och Karin, noteringarna för bonde och hustru gäller nog föräldrarna som då inte ansågs för gamla för att utföra arbete på hemmanet. Giftermålet skedde nog 1643 för då står finns Bonde, Hustru, Son och Piga på hemmanet, alltså föräldrarna och Jöns medan pigan kan vara Jöns blivande hustru.  Jöns Hansson står som ägare av Sävast 2 till år 1671 då han för sista gången står i mantalslängden, längderna saknas för 1672-1673 men år 1674 står sonen Olof för hemmanet. Jöns Hansson lever dock, för i en rulla från 1677 finns noterat att Olof Jönsson går soldat för sin fader Jöns Hansson i Sävastbyn.  Sonen har två gamla på gården 1678 men bara en gammal 1679 men åter 2 gamla 1680-1687. En inhyses 1680 kan dock nu vara en av de gamla.  År 1688 har sonen Olof hela 3 gamla på gården.  Alltså svårt att finna ut när Jöns Hansson och hans hustru dör från mantalslängderna.

Olof Jönsson står alltså för Sävast 2 från år 1674, han var född 1631 enligt dödnotisen när han dör 1728-01-17, 97 år gammal enligt dödnotisen som uppenbarligen överdrivit hans ålder men med hur mycket är svårt att bedöma, föräldrarna gifte sig 1643 och namnet säger han troligen varit den andre sonen som föddes i deras äktenskap.  Han borde alltså vara född tidigast år 1644.

Olof Jönsson var gift med Karin Jönsdotter enligt sonen Eriks dödnotis, mer om henne nedan. Olof blev soldat 1677-06-08 och går då för fadern Jöns Hansson i Sävastbyn . Olof blev utbytt 1683-07-04 mot Erik Jönsson Menlös, troligen en yngre bror.  Erik Menlös med hustru finns på Sävast 2 i mantalslängden 1696 vilket bestyrker släktskapet. Enligt jordeboken år 1701 har Olofs son Erik Olofsson då övertagit hemmanet men fadern står fortfarande i mantalslängden det året och har son, sonhustru, dotter och piga på hemmanet.  I mantalslängden 1702 står Erik Olofsson för hemmanet, han har hustru men ”Fadern gammal satt hemmanet till sonen”. Som framgått så lever Olof Jönsson i ytterligare 26 år och hans hustru Karin Jönsdotter som inte markerats i mantalslängden sedan 1693 lever i ytterligare 12 år, mer om henne nedan.

 

 1734-12-28 dör hustru Margareta ”Jönsdotter” i Måttsund, 65 år gammal, föräldrar ”Jöns Olofsson” och Karin Jönsdotter i Sävast.  Någon Jöns Olofsson fanns inte i Sävast på 1660-talet.  Troligen skall fadern vara Olof Jönsson på Sävast 2, modern namn var då korrekt. Hustru Margareta bodde på Måttsund 6 vid sin död. Alternativt kan fadern ha varit Jöns Jönson på Sävast 5, se detta hemman.

 

Olofs hustru Karin Jönsdotter f. o. 1640 på Heden, död 1714-07-12 på Sävast 2, 74 år gammal enligt dödnotisen. Hennes föräldrar var Jöns Larsson och Barbro Larsdotter enligt samma notis. Hon torde bara ha varit i 40-års ålder när hon försvinner ur mantalslängderna, troligen var hon då sjuklig.

Erik Jönsson Menlös antogs som knekt 1683-07-04, han går för brodern Olof Jönsson i Sävast. Han var i Luleå 1683, troligen den knekt som fanns på Sävast 2 1684 enligt mantalslängden 1684. Erik var i Göteborg 1689-90, sjuk 1990-05-15 men i Piteå vid generalmönstringen 1694. Han står som oplacerad i GMR 1695 men omnämns som knekten Erick Menlös i ML 1696-97. Förmodligen var han redan då soldat Kanck i rullorna. Erik Kanck nämns endast 1698 i ML. Erik Kank befordras till Korpral Bröms i Råneå 1706 och dör 1708. Förmodligen var Eric Kanck/Bröms samma person som Erik Menlös! Hustru Anna Eriksdotter i Sävastbyn kvitterar ur korpralen Erik Bröms lön för 1708 i Luleå 1709-02-21. Anna kan ha varit änka efter soldaten Lars Nilsson Kank och dotter till Erik Persson på Sävast 6, se vidare detta hemman.

Erik Olofsson f. o. 1663 enligt dödnotis, död 1740-10-02, 77 år gammal. Erik Olofsson övertog Sävast 2 år 1701 enligt detta års jordebok men finns först 1702 som bonde i mantalslängden, tidigare var han noterad som en av Olof Jönssons söner i längderna, han var troligen den son som har en hustru år 1697. Erik gifte sig omkring 1698 enligt mantalslängderna, äldsta dottern Karin bör vara född detta år och inte år 1685 som hennes dödnotis anger. Eriks hustru var Marta Persdotter var från Sävast 9, hon var född omkring 1664 och dog 1751-07-27, 97 år enligt dödnotisen, men husförhörslängden 1749-56 anges hon vara 84 år (basår 1748) vilket ger födelseåret 1664.  Kända barn:

-          Karin Eriksdotter, f. o. 1698, död 1775-04-19, ”Per Erssons syster 90 år” men troligen ”bara” 77 år gammal,

-          Malin Eriksdotter, gift 1730-02-11 med Per Andersson på Heden, hon död där 1774-12-26 ”Per Anderssons, inhyses hustru”, han född cirka 1705 och död 1730-02-11 på Heden ” inhyses 76 år”,

-          Olof Eriksson, döpt 1703-06-02,

-          Per Eriksson döpt 1706-01-25, död på Sävast 2 1775-09-19, ”bonde 75 år”, gift 1731-03-11 med Anna Nilsdotter från Sävast 10, hon f. 1707-05-30 och död 1794-06-06 ”änka efter bonden Per Ersson, 90 år”,

-          Märet Eriksdotter, f. 1709-08-18.


 

Sävast 3 ”Lars Pers”

Denna gård är en av de två gårdar som tydligen har flyttats mellan år 1645 och år 1704, på 1704 års karta ligger den till höger om landvägen med inhägnaden mitt emot nr 2:s inhägnad men med gården något längre mot nordväst. Möjligen är denna gård den som på 1645 års karta var i samma inhägnad som nr 1 ”Ostigård”.  Namnet ”Lars Pers” är sent, tidigare namn är okänt.

Troligen bildas detta hemman vid arvsskiftet efter Nils Persson på Sävast 1 år 1560. Det verkar dock endast till en mindre del vara avvittrat från Sävast 1. Se Sävast 1.

Per Nilsson står för detta hemman i prästräntelängden år 1561. Hans skörd var på 15 skylar korn och han betalar 2 öre, 7 penningar samt 2 fåglar(?) i skatt. I jordeboken 1561 taxeras han för 5 markland och får betala 6 öre och 10 penningar i årlig ränta. Detta är något mer än hälften av vad Olof Ingelsson som tydligen övertagit största delen av Sävast 1 betalar, se detta hemman. Trots detta var troligen Per Nilsson son till den förre bonden Nils Persson på Sävast 1.

År 1562 betalar Per Nilsson 1 ½ skylar korn i tionde och har en bror enligt bågamantalslängden. I tiondelängden har en Nils Nilsson tillkommit, Nils och Per betalar vardera 1 skyl korn i tionde. Trots att de inte står intill varandra i längden var dessa troligen bröder som sambrukar Sävast 3. I bågamantalslängden 1563 har Nils Nilssons namn tillkommit och Per Nilsson saknar bror detta år. För Sävast angavs mantalet till 12 år 1563 alltså betraktades Nils Nilsson som bonde på eget hemman detta år samt även 1564 då ytterligare en bonde tillkommit i Sävast.  Året 1565 är det sista året som Nils Nilssons namn finns i längderna, året därpå är han ersatt av hustru Brita som troligen var hans änka.

Vid Älvsborgs lösen år 1571 taxeras Per Nilsson för endast 33 mark och 3 öre, tillgångarna bestod av koppar värt 3 mark, 2 kor, 2 får, 2 getter och 1 sto värt 7 mark. Han ”står i rest” har alltså inte kunna betala skatten. På hemmanet finns även två fattiga änkor ”åro uthi intet mantal”. Hustru Gunnell är möjligen änka efter Nils Persson och moder till Per Nilsson och Nils Nilsson, hon har 2 kor, 2 får och 2 getter och taxerad till 25 mark. Hustru Brita är troligen änka efter Nils Nilsson, se ovan, hon har koppar värt 7 mark, 1 ko, 1 får och en get, totalt värde 15 mark och 1 öre.

Per Nilssons ekonomiska situation verkar prekär men 1579 har han råd att betala 4 mark i brudskatt och skörden är 10 skylar, han är då i tiondelängden ersatt av hustru Barbro som troligen var hans änka. Den Per Nilsson som finns i tiondelängden 1580 är möjligen Per Nilsson på Sävast 9 men denne var i så fall mycket ung!

Sävast 9 kan, fram till ”lille” Nils Persson tillträdde hemmanet år 1602, möjligen skötas från Sävast 1. Den hustru Karin son finns i tiondelängden 1580 kan då ha varit Per Nilssons halvsyster (i så fall hette hon Karin Nilsdotter) som var gift med Olof Ingelsson på Sävast 1. Detta skulle också kunna vara förklaringen till att hustru Karin samt hustru Gunnel står efter Olof Ingelsson i tiondelängden 1581.

Ägarsituationen för Sävast 3 är således oklar för åren 1580-1601.

Nils Persson innehade hemmanet 1602 – 1628 och kallas från år 1608 lille Nils Persson i längderna för att skilja honom från sin namne på Sävast 11.  Hemmanet var på 1/4 mantal i jordeboken 1613:9. Detta var något mindre än hans namnes hemman på 3/8 mantal, därför troligen ”lille”. I jordeböckerna 1617:1 och 1618:1 var ägaren fortfarande (lille) Nils Persson och hemmanet på 1/4 mantal. I roteringslängden år 1623 står hans namn direkt under Per Erikssons, troligen var de släkt.  I längden 1628:9 står ännu Nils Persson för hemmanet på 1/4 mantal men i jordeboken 1632 har han ersatts av Per Eriksson, hemman har nu minskat till 29/128 mantal, alltså med 3/128 mantal.

Per Eriksson f. 1577 enligt roteringslängden 1639 och död 1645 enligt fattigängd 1645, övertog alltså Sävast 3 år 1632 när han var 55 år gammal. Han hade tidigare varit knekt, i roteringslängden 1639 kallas han ”förlamat” vilket kan betyda att han då var oduglig för knekttjänst, han får dock betala mantalspeng åren 1642-1644, tydligen var han aktiv jordbrukare de åren, 1645 står hans namn med ett ”K” framför men endast hustru markerad, hustrun har tidigare inte markerats men troligen funnits på gården men befriad från mantalspeng.  I fattiglängden 1645 omnämns en hustru Karin som knektänka med ett hemman på 3:2 ½ skälsland vilket var nästan samma som de 7/32 mantal som Per Eriksson står för i jordeboken samma år.  I mantalslängden 1646 står Per Eriksson med hustru, men troligen menas sonen Erik Persson och hans hustru Brita Nilsdotter.  I fattiglängden detta år står hustru Karin PE som ”utfattig”, hon får nedsättning med halva skatten, hemmanets storlek var detsamma som noterades 1645.

Hustru Karin verkar alltså stå för Sävast 3 åren 1645-1646. Att hon var Per Erikssons hustru framgår av fattiglängderna dessa år.  Hon kallas ”knektänka” år 1645. Karin bör ha varit jämnårig med eller äldre än sin make då ingen mantalspeng betalas för henne åren 1642-1644. Hon var möjligen dotter till Nils Persson och hans hustru Elin och ärvde hemmanet efter dem. Alternativ så kan hon ha varit syster till Nils Persson. Hon var också troligen mor till Erik Persson som efterträder henne på Sävast 3.

Erik Persson ersätter Per Eriksson i mantalslängderna från år 1647 där han noteras med hustru. I jordeboken 1647 noteras Erik Persson för 19/64 mantal. Han kommer senare att kallas lille Erik Persson i längderna. Han får också nedsättning av skatten 1647 med 2 skälsland, 1649 med 2:1 skälsland, 1649 befrias han helt på skatt för sina 19/64 mantal . I jordeboken 1654 är hemmanet noterat för 1/4 mantal och 1655 för 7/32 mantal. I en utskrivningslängd daterad i december 1656 står Lille Erik Persson tillsammans med sina grannar Johan Olofsson, son på Sävast 5 och Olof Joensson, bonde på Sävast 8 som utskrivna knektar, ingen av dess återkommer från Karl X:s krig mot Polen och Danmark. Eriks namn står kvar i mantalslängderna till och med år 1663 men år 1665 står hans hustru Brita för hemmanet både i jordeboken och i mantalslängden.

Hustru Brita (Nilsdotter) står för Sävast 3 åren 1665-1676, år 1674 har hon en son på hemmanet och 1675 en bonde (sonen) hon har även en gammal (mor?) på gården.  Lille Erik Persson och hans hustru hade följande kända barn:

-          Hans Eriksson som övertar Sävast 3, se nedan,

-          Anna Eriksdotter som gifte sig 1667-12-01 med Lars Andersson på Sävast 8, hon gifte om sig 1685-11 med Erik Persson på Sävast 6.

Både Hans och Anna har Erik Hansson som far i sina dödnotiser, detta är uppenbart fel i Hans fall. Anna har som moder Brita Nilsdotter vilket stämmer om hon var syster till Hans Eriksson vars moders namn inte nämns i hans dödnotis. Troligen visste man att de var syskon och fick därför samma felaktiga far. Den Erik Hansson som fanns i Sävast var föraren Erik Hansson Fransos som var gift två gånger, i båda fallen hette hustrun Anna. Att man glömt bort Hans Eriksson far (lille) Erik Persson är förståeligt, däremot kom man nog ihåg modern Brita Nilsdotter när Anna Eriksdotter dog 1720-05-30. Brita kan ha levt så sent som år 1694, då en ”gammal” finns på Sävast 3.

Hans Eriksson var enligt dödnotisen 90 år då han dog 1738-09-04, Han skulle således vara född 1648 vilket är möjligt men han kan ha varit upp till 5 år yngre.  När han tar över Sävast 3 år 1678 har han ingen hustru enligt mantalslängden. 1679 finns en ”sonhustru” på gården, 1680 har Hans Eriksson hustru och 2 gamla på gården, en av de gamla torde varit modern Brita. Enligt kyrkoräkenskaperna betalar dock Hans Eriksson för brudvigning i oktober 1681. Han har ingen hustru i mantalslängden detta år men har hustru igen 1682. Möjligen dör en första hustru? Från år 1682 heter hustrun troligen Kerstin Olofsdotter och var den hustru Kerstin som noteras i kyrkböckerna när de börjar föras. Hans och Kerstin får följande kända barn:

-          Brita Hansdotter, f. o. 1680 och död som ogift i Sävast 1751-10-02, 71 år. Som föräldrar anges Hans Ersson och Kerstin Olofsdotter,

-          Olof Hansson Horn, f. o. 1682, soldat på rote 74 ”Horn” år 1710 och död efter att ha kommenderats till Nymynde 1710-05-28, 

-          Karin Hansdotter, f. o. 1684, död 1754-08 på Sävast 3, i dödnotisen kallas hon kvinnsperson, hon hade nämligen en ”oäkta” son Hans född 1721-09-27 med den gifte soldaten Jöns Johansson Lustig placerad på rote 73 i Sävast,

-          Hans Hansson nämnd i hfl 1708-31 som död, han var yngre broder till Olof men födelseåret är okänt.

Hans Jönsson, född 1721-09-27 var utomäktenskaplig son till Karin Hansdotter. Hans växer upp på Sävast 3 som då var moderns hemman, han blir soldat ” 1740-06-23 på rote 73 ”Lustig” alltså på samma rote som fadern Jöns Johansson Lustig varit soldat.  Hans Jönsson avgår 1751-09 för att bli bonde på Sävast 3, han hinner dock delta i kriget i Finland dit han kommenderats 1741-09-12. Han gifte sig 1743-08-30 med Maria Olofsdotter, f. o. 1717, troligen inte från Sävast där hon var piga före giftermålet, någon lämplig far Olof fanns inte i Sävast vid den tiden, de förlovade sig 1741-09-29 alltså i samband med att han kommenderats till Finland. Maria Olofsdotter dör 1796-03-06 och Hans dör 1796-11-20, de kallas då ”inhyses”. Kända barn:

-          Hans Hansson, f. 1744-04-06, död 1744-06-19,

-          Olof Hansson, f. 1745-09-15,

-          Hans Hansson, f. 1747-06-24,

-          Jöns Hansson, f. 1749-08-05,

-          Karin Hansdotter, f. 1750-11-28,

-          Aron Hansson, f. 1757-09-27,

-          Brita Hansdotter, f. 1760-07-11, död 1761-08-16 i kopporna,

Sävast 4 ”Grels”

Sävast 4 låg år 1704 mellan Sävast 3 och Sävast 5 ovan landsvägen, på andra sidan landsvägen låg Sävast 12 som då var öde men år 1645 låg där även Sävast 13 som 1659 hade uppgått i Sävast 1 och därför inte finns på 1704 års karta

Sävast 4 har troligen funnits på denna plats redan på 1500-talet, enligt Boken om Sävast var hemmanet stamhemman även för Sävast 5 vilket bestyrks av jordeboken 1602:7 där Olof Persson och Erik Persson delar på Sävast 4 som då var på 1 mantal, påföljande år har dessa var sitt hemman på vardera ½ mantal.

Nils Olofsson hette den förste kände bonden på detta hemman, han är noterad i bågamantalslängden 1539:1. Han har då ingen vuxen son eller måg på hemmanet. I jordeboken 1543:2 taxeras hans hemman för 10 spannland åker; 6 lass hö samt fiske 1 skälsland. Han betalar 7 ½ öre och 8 penningar i årlig ränta. Hans hemman är det 4:e största i Sävast det året och år 1546 då situationen är oförändrad.  Han har ingen son på hemmanet fram till 1548 men i bågamantalslängden 1549:6 har han efterträtts av en Olof Nilsson som troligen var en son.

Olof Nilsson står alltså i längderna för första gången år 1549. Han ger 2 skylar korn i tionde år 1557 och är ännu 1558 den ende vuxne mannen på hemmanet. År 1559 har han en bror på hemmanet, enligt prästräntelängden fanns år 1559 1 ½ hjonelag på hemmanet, möjligen räknas en ogift broder som ½ hjonelag, det fanns totalt 6 personer på gården varav 5 besökte nattvarden. Han skördade 10 skylar korn och ägde 4 kor men ingen häst. Han hade nyligen tagit ett arv som han fick betala 16 penningar i skatt för (troligen avses fadern).  I jordeboken år 1561 taxeras hemmanet för 6 markland 1 öresland och han ger i sommarskatt 1 mark och 4 penningar, i vinterskatt ger han 2 gråskinn, han är år 1561 den ende vuxne mannen på hemmanet. Situationen var oförändrad år 1562. År 1563 har han fått en namne på Sävast 10, se hemman nr 9 och nr 10. Hemmanen verkar jämstora och betalar under flera år 1 ½ skyl vardera i tionde, år 1566 betalar de 3 skylar vardera i tionde, i dessa längder är det alltså omöjligt att avgöra vem som är vem. År 1568 har väl även skrivaren insett detta och kallar en av dem ”Olof i sundet”. Detta borde vara Olof Nilsson på Sävast 10, se detta hemman, Olof Nilsson ger detta frosttår 1 skyl medan Olof i sundet bara ger ½ skyl korn i tionde, hans åkrar var troligen mera frostlänta.

 Även i Älvsborgs lösen år 1571 är det svårt att skilja de två Olof Nilsson åt, deras förmögenheter taxeras till 58 mark och 4 öre respektive 70 mark och 2 öre, båda har 4 kor och ett sto värt 5 mark . Då detta var en personskatt så var dessa definitivt 2 olika person och inte som man antagit i ”boken om Sävast” samma person. I brudskatt år 1579 betalar de båda O.N. 4 mark vardera.  I tionde år 1581 ger de båda O.N. 1 skyl vardera. Det är troligen Olof Nilsson på Sävast 4 som börjar kallas ”store” Olof Nilsson i längderna från år 1688. ”Olof i sundet” kallas då ”lille” Olof Nilsson.  Deras söner heter båda Nils Olsson och ärver epiteten ”store” och ”lille från sina respektive fäder. Olof Nilsson på Sävast 4 överlever troligen sin namne på Sävast 10 som år 1594 har ersatts av sonen Nils Olofsson, se vidare Sävast 10. I hjälpgärden år 1599 taxeras Olof Nilsson för 8 tunnor utsäde, 11 kor, 1 kviga, 21 övrig boskap samt 1 hingst. Han betalar då den högsta skatten i Sävast och har gjort en remarkabel ekonomisk upphämtning sedan år 1571.

 Olof Nilsson har i bågamantalslängden 1600:3 har en vuxen son eller måg på hemmanet.  I mantalslängden 1600:3 är hans hemman ett av de 4 hemman i Sävast som klassas som ett helt mantal. År 1601 står en Nils Olofsson för ett hemman på 1mantal medan en namne står för ett hemman på ½ mantal. De var troligen söner till ”store” Olof Nilsson på Sävast 4 och ”lille” Olof Nilsson på Sävast 10 respektive. Den Nils Olofson som finns i kvarntulllslängden 1602:7 var troligen son och eftertrådare till Olof Nilsson på Sävast 4. Möjligen så dör ”store” Olof Nilsson år 1601.

Nils Olofsson, som kallas ”store” Nils Olofsson för all särskilja honom i längderna från hamn namne på Sävast 10, står för Sävast 4 åren 1602-1617. I jordeboken 1613:9 var hemmanet på hela 1/2 mantal, ett av de två största i Sävast[iii] .

 

I jordeboken 1617:1 år hemmanet på hela 3/4 mantal och var då det största i Sävast. Detta var det sista året som Nils Olofsson står som ägare för hemmanet i jordeböckerna, hans namn nämns dock i tiondelängden 1619:12. Möjligen dör han detta år.

Grels Larsson står som ägare till Sävast 4 i jordeboken 1618:1, hemmanet noteras nu för 2/3 mantal en minskning med 1/12 från föregående år.  Grels som blir namngivare till gården var troligen måg på gården, namnet som är en kortform av ”Gregorius” var ovanligt i Luleå socken, undantagandes den del som senare blev Råneå socken. Namnet var också vanligt i Kalix socken. Varifrån Grels kom är omöjligt att säga, men troligen var det inte från Sävast. Grels var troligen gift med en dotter till Nils Olofsson som troligen också var den enda arvingen, den lilla minskningen av hemmanets mantal tyder inte på att ett arvsskifte ägt rum. Enligt roteringslängden 1637 var Grels då 56 år alltså född år 1581. Hemmanet var enligt jordeboken detta år på 35/64 mantal. Grels Larsson har hustru på hemmanet 1642-1649, men saknar hustru år 1650, möjlig dör hon år 1649. Han har dotter 1645, en son 1646, en dotter och en sonhustru 1647, son och sonhustru 1648, men 1649 var han och hustrun ensamma, frånsett en piga, på hemmanet, hustrun saknas men sonen och sonhustrun har återkommit 1650. 1651 har sonen Nils Grelsson med hustru, son och dotter ersatt Grels Larsson i mantalslängden. Son och dotter kan dock betyda bror och syster till Nils som troligen ej har barn i 12-års ålder eller äldre år 1651. Hustrun namn var troligen Sigrid Nilsdotter, kända barn

-          Sigrid Grelsdotter, f. o. 1636 enligt dödnotisen, död 1716-04-04 i Harads, hustru 80 år, föräldrar Grels Larsson och Sigrid i Sävast,

-          Nils Grelsson f. o. 1624 (utskriven 1642), död 1653, se nedan,

-          Olof Grelsson, se nedan.

I roteringslängden 1642 finns sonen Nils Grelsson, han skrivs även ut till knekt detta år, även den då 62 årige Grels Larsson finns med i roteringslängen detta år. Grels Larsson var en betrodd man i bygden och var bland annat nämndeman.

Nils Grelsson står som ägare till Sävast 4 i jordeboken 1651, hemmanet var nu på 67/128 mantal, en obetydlig minskning från år 1637. Nils Grelsson står i mantalslängderna 1651-1653 men fadern Grels Larssons namn återkommer 1654-1655 i både mantalslängder och jordeböcker, han betalar dock inte mantalspeng de åren men anses tydligen som familjeöverhuvud. Nils Grelsson verkar ha dött 1653 men hans hustru lever.

Olof Grelsson en yngre bror till Nils har år 1659 övertagit Sävast 4 både enligt både jordebok och mantalslängd.   Hemmanet var nu på 65/128 mantal, Olof hade hustru, dotter och piga på hemmanet det året. Han har förutom hustru även en son på hemmanet på 1670-talet, en dotter och 2 gamla på 1680-talet, 1688 har han hustru, son och dotter på hemmanet. Olof Grelsson var omgift för 1666-05-12 betalar Olof Grelsson 3 daler i testamente efter hustru.

Hustru Anna, Olof Grelssons står i mantalslängden 1692 med endast en dotter på hemmanet.

Lars Olofsson, en son till Olof Grelsson står i mantalslängderna 1693-94, han har ett syskon och 2 gamla på hemmanet.  Lars blir soldat 1694 på rote 61 ”Hurtig” i Buddbyn, av domboken 1696 framgår att han var son till Olof Grelsson i Sävast.  År 1698 anklagas han på tinget för stöld, bestulna var bland andra Jöns Eriksson och Nils Jakobsson i Sävast. Under ofärdsåret 1698 förekommer många stölder i Luleå socken och påfallande många stölder utövas av soldater som stjäl mat och kläder.  År 1706 finns en ny soldat på rote 61, Lars Olofsson Hurtig var troligen död då.

Nils Olofsson, ”en ung dräng”, en annan son anklagades år 1697 även han för stöld.

År 1695 var Olof Grelsson tillbaka i mantalslängden, han har en son och en dotter på hemmanet. Olof Grelsson säljer Sävast 4 till borgaren Olof Olofsson Kråka som i sin tur säljer det till Nils Jakobsson, son till Jakob Olofsson på Sävast 1.

Nils Jakobsson står för Sävast 4 i mantalslängden 1696, han har hustru och dräng på hemmanet. Olof Grelsson med familj bor som inhyses på gården detta år. Nils Jakobsson var en yngre bror till Olof Jakobsson från Sävast 1, som avrättades 1708, några och 50 år gammal enligt dödnotisen, se ovan. När Nils dör 1743-02-24 påstås han levat i 101 år vilket knappast var sant då hans fader gift sig 1653 och han äldre broder var född 1653 eller något år senare, ett födelseår på 1655 eller däromkring är troligt. Han var alltså närmare 90 år vid sin död. Nils gifte sig i slutet på 1690-talet med Margareta Nilsdotter, dotter till Nils Hansson och hans hustru Karin Hansdotter på Sävast 7, se detta hemman nedan. Möjligen kan Nils som då var cirka 40-år ha varit gift tidigare men varken hustru eller barn från detta eventuella äktenskap är kända.  När Margareta dör 1740-02-14 påstås hon ha levat i 77 år, hon skulle då ha varit 49 år då dottern Anna föddes, mer troligt att hon var cirka 44 år då och alltså cirka 72 år vid sin död. Kända barn från äktenskapet med Margareta Nilsdotter:

-          Jakob Nilsson Hornberg, födelseår okänt, soldat på rote 74 ”Hornberg” 1716-02, måste då ha varit minst 16 år, död som soldat 1718-02-02, obekant var,

-          Cecilia Nilsdotter, döpt 1702-01-12, troligen begravd i januari 1705 då fadern Nils Jakobsson betalar för lägerstad och bårkläde till kyrkan,

-          Karin Nilsdotter, födelseår okänt men hon var äldsta dottern och gift till Svartbjörsbyn i hfl 1732-39, alltså f. o. 1703 gift 1732-12-12 med Jöns Jönsson på Svartbjörsbyn 4, död där 1772-11-05, noteras vara 75 år och hustru till Nils Jönsson, men hon var mor till Nils Jönsson och troligen endast omkring 72 år gammal vid sin död, maken Jöns Jönsson döptes 1701-10-20 och dog 1779 enligt hfl 1776-1805,

-          Maria Nilsdotter, döpt 1704-04-30 och död 1791-11-06, hon var piga och 96 år gammal enligt dödnotisen, hon verkar ha levt hela sitt 87-åriga liv på Sävast 4,

-          Nils Nilsson, f. 1706-07-28 och död 1789-12-05 på Sävast 4, kalls då gammal bonde och änkling, 88 år. Han levde i 83 år och var den som tog över hemmanet efter fadern, han gifte sig 1742-04-05 med Dordi Olofsdotter frän Avan, född 1716-05-31 och död 1786-02-24,

-          Johan Nilsson, f. 1710-01-29, gift 1741-12-10 med Karin Olofsdotter, änka efter Nils Hansson på Harads 8, Johan dör där 1769-03-10, Karin f. 1709-06-30 i Svartlå dör på Harads 8 1792-08-20,

-          Anna Nilsdotter, f. 1712-11-27, gift 1746-02-06 med Jöns Jönsson på Boden 11, hon dör 1748-03-08, troligen i sviter efter sonen Jöns födelse i februari 1748, maken Jöns Jönsson föddes 1717-03-20 som postum son till Jöns Olofsson som dött 1716-03-20 och dennes hustru Anna Andersdotter som var född på Boden 2, Jöns Jönsson gifter om sig 1748-12-04 med Maria Olofsdotter från Svartbjörsbyn 2 och dör 1807-08-19 97 år enligt dödnotisen, men 90 år i verkligheten.

 

Namngivningen var den traditionella, den äldste sonen Jakob var döpt efter farfar, den äldste dottern Cecilia efter farmor, son 2 Nils var döpt efter morfar, dotter 2 Karin var döpt efter mormor.  Efter vilka de yngre barnen Maria och Johan var döpta är svårare att fastställa.


 

Sävast 5 ”Jutes”

Sävast 5 låg granne med Sävast 4 ovanför landsvägen i riktning Boden/Svartbyn och  har inte flyttats under 1600-talet. I slutet på 1600-talet lämnades hemmanet öde av dåvarande innehavare och namngivare Olof Jönsson Jute. Under vilket namn den gick tidigare är okänt.  Enligt Boken om Sävast var Sävast 5 ett resultat av en delning av Sävast 4.  Detta bestyrks av jordeböckerna 1602:7 och 1604:2. I Jordeboken år 1602 delar Nils Olofsson och Erik Olofsson på ett hemman på ett helt mantal medan de i jordeboken år 1604 har de var sitt hemman på vardera ett halvt mantal. Även namnen talar för att de var bröder.

I jordeboken 1613: 9 var Sävast 4 på 1/2 mantal det större hemmanet och innehades av store Nils Olofsson, medan Sävast 5 som innehavdes av brodern Erik Olofsson var på 3/8 mantal alltså 1/8 mantal mindre.

Erik Olofsson finns inte med i bågmannalängden 1600:3, men redan i kvarntullslängden 1602:7 finns Erik Olofssons namn. Hans namn står sedan i längderna till och med 1622, Hemmanet var under dessa år på 3/8 mantal med undantag för i jordeboken 1617:1 då det noteras för 9/16 vilket var 3/16 större än ”normalt”. Ett problem är att Erik Olofsson står som ogift i hjonelagslängden år 1611 medan Olof Eriksson var född 1685 enligt roteringslängden år 1637. Möjligen var han år 1611 änkling efter Olof Erikssons mor vars namn är okänt.

Olof Eriksson, troligen en son till Erik Olofsson nämns i en roteringslängd år 1623 och nästa år står hans namn i tiondelängden 1624:8. Han namn finns därefter i de årliga längderna och i längden 1628:9 ser man att hemmanet då fortfarande var på 3/8 mantal. Grels Larsson på Sävast 4 har då ett hemman på 2/3 mantal, alltså nästan dubbelt så stort som Sävast 5. Olof Eriksson som enligt roteringslängden 1637 då var 52 år, alltså född år 1585, kommer att inneha Sävast 5 till och med år 1655, hans namn finns med i både mantalslängder och jordeböcker från de åren.  Han har år 1655 inte på många år betalt mantalspeng (han blev 63 år 1648). Hemmanet minskar något i storlek under Olof Erikssons långa innehav och i jordeboken år 1655 var det på 25/64 mantal.  Både Olof Olofsson och hans hustru betalar inte mantalspeng för år 1649, om hustrun var jämnårig med Olof så betyder detta inte att hon var död utan bara att man inte hon inte behövde mantalspeng längre.  Hustruns namn är inte känt.  De hade två söner kända till namnen samt en dotter vars namn är okänt:

-          Ingevald Olofsson var troligen den son som markeras i mantalslängden 1642-1644, han går knekt för sin fader i Sävast enligt en roteringslängd från år 1647 och återvänder inte från kriget,

-          Johan Olofsson, skrivs ut till knekt i december 1656, går ut året därpå i Kall X:s krig mot Polen och Danmark och återkommer inte.

-          En dotter finns i mantalslängden 1651, hon blev möjligen 12 (eller 15) år 1651, en piga finns 1652-1653, en knekthustru finns 1655, borde ha varit sonen Ingevalds änka, men kan också vara efterträdaren Jöns Jönssons hustru,

Jöns Jönsson finns år 1659 i mantalslängden, han var markerad som son och en sonhustru finns på hemmanet. Bonde och Hustru saknas så sonen torde vara Jöns Jönsson, i Boken om Sävast anges, trolige på grund av detta, att han var styvson till Olof Eriksson. Men man måste räkna med att det viktigaste för de som tog upp skatten var att få rätt antal markeringar, inte att få markeringarna rätt. Jöns Jönssons relation till Olof Eriksson är därför oklar. Om dottern levde så var ju hon Olof Erikssons arvinge. Knekthustrun som kanske var Ingevald Olofsson änka kunde om hon hade ett barn med Ingevald också ha ett arv att bevaka. Jöns Jönssons hustru verkar hetat ”Karin” om hennes patronymikon är det däremot delade meningar.

Jöns Jönsson står för hemmanet senast i mantalslängden 1675, han har då son, dotter och sonhustru på hemmanet. Han har hustru 1665, möjligen också 1667, 1669 och 1671.

Olof Jönsson (Jute) står i mantalslängden 1678-1679 med endast en inhyses på hemmanet. 1680-1681 har en piga tillkommit. 1682 kallas han Olof Jute och har hustru, son och dotter på hemmanet. Möjligen menas brodern Hans och systern Kerstin. 1683 har han 2 döttrar (systrar) på hemmanet och 1684 har han hustru och 3 döttrar, 1685-1686 har han hustru och dotter.  1687 hustru och 2 döttrar. 1688-1690 har han hustru, son och dotter på gården, 1690 tillkommer ett syskon men 1690 har han enbart 2 syskon på hemmanet, 1692-1694 har han hustru och ett syskon, 1695-1698 bara hustrun på gården men 1699 har de lämnat hemmanet öde. I mantalslängden 1701 finns följande notering ”Olof Jutes hemman öde” ”dock sitter hustrun inte husarm”. Olof Jönsson och hans hustru blir därefter inhyses på Sävast.

Olof Jönsson Jute dör 1738-02-28, 80 år gammal ”föräldrarnas namn obekanta", han skulle alltså varit född 1658 vilket är möjligt för 1682 verkar han ha bildat familj, han var alltså inte lastgammal när han lämnar hemmanet öde 1698.

Karin Hansdotter som dör 1730-12-29, 80 år gammal enligt dödnotisen var troligen Olof Jutes hustru, hon kom från Vittjärv och var dotter till Hans Hansson och dennes hustru Karin på Vittjärv 1.

Soldaten Mats Olofsson Hornberg var möjligen son till ovanstående, han var född omkring 1688 och dör 1714-12-27, 26 år gammal men han kan ha varit son till Olof Jönsson på Sävast 2 i stället.

Kerstin Jönsdotter, död 1740-10-17 och inhyses på Sävast 9, änka efter knekten Nils Persson på Sävast 12 som därför troligen kom från Sävast 9. Hon påstås varit 95 år och blind i 3 år när hon dör men var troligen 10 år yngre alltså född omkring 1655, föräldrar enligt dödnotisen var föräldrarna Jöns Jönsson och Karin Nilsdotter, alltså en trolig syster till Olof Jute,

Marta Jönsdotter, dör 1739-12-29 som piga i Måttsund, 69 år och föräldrar Jöns Jönsson och Karin Jönsdotter i Sävast, alltså en trolig syster till Olof Jute.

Hans Jönsson Träsk går knekt för sin fader Jöns Jönsson i Sävast 1662. Han var hemma 1667-1672 och i Göteborg 1675, en möjlig äldre bror till Olof Jönsson Jute, med då måste Jöns Jönsson varit gift redan på 1640-talet.

Hela historien kring Olof Jönsson Jute är fylld med frågetecken, vem var han, varför ”jute” o.s.v.?

Hemmanet ligger öde till det tas upp igen av Lars Larsson, döpt 1702-06-12 i Buddbyn 7 och död på Harads 9 1779-05-02, gift 1725-11-30 med Margareta Nilsdotter som var änka efter Hans Nilsson på Sävast 7, se detta hemman. Paret flyttar dock efter några år till Harads och bosätter sig där på Harads 9 som innehas av Margaretas bror Nils Nilsson, de har med sig Margaretas son Hans från hennes första gifte som blir bonde på Harads 9.

Erik Olofsson från Svartbyn 4 blir nästa åbo på Sävast 5, han var f. o. 1691 och gifte sig cirka 1721 med Marit Andersdotter från Svartbyn 1 i hennes andra gifte, hon hade varit gift med Lars Larsson från Svartbyn 3 sedan 1700-12-09 men blev änka 1715-05-24 då Lars dog. Erik och Marit får två barn på Sävast 5:

-          Anna Eriksdotter, f. 1722-07-19, gift 1745-11-26 med Erik Olofsson f. o. 1721 på Svartbjörsbyn 2 och död på Sävast 5 1796-09-25, Anna dör där 1807-10-10.

-          Olof Eriksson Hornberg, f. 1723-12-04, soldat 1742-12 på rote 74 i Sävast, död där 1745-04-27.


 

Sävast 6 ”Gammelgården”

Denna gård var en av de två gårdar som flyttats mellan åren 1645 och 1704. Av en ren slump så har den nummer 6 på båda kartorna. Nummer 6 var på 1645 års karta placerad nordväst om Avan inom byhagen men nära bystängslet . Detta var troligen den ursprungliga placeringen och var troligen den gård som kallades ”Gammelgården”. År 1704 har gården flyttats till öster om Avans utlopp i lillån, denna bäck kallas i Boken om Sävast för ”Sundsbäcken”. Om det var 1704 års ägare Erik Larsson eller någon föregångare på hemmanet som flyttat gården är oklart. Sävast 6 borde varit ett av de äldre men också ett av de större hemmanen i Sävast. Därför är det troligt att detta hemman tillhör Ture Eriksson vid 1600-talets början. Ägarskiftet till ”store” Nils Persson är dock osäkert.

Jöns Jönsson som finns i bågamantalslängden från år 1539 var troligen farfader till Ture Eriksson och den förste kände bonden på Sävast 6. I jordeboken 1543:2 taxeras hemmanet för 14 spannland åker, 6 lass hö och fiske ½ spannland. Jöns Jönsson får betala 10 öre 16 penningar i jorderänta. Hemmanet är det tredje största i Sävast det året och jämnstort med Per Unessons hemman som betalar endast 8 penningar mera i jordeskatt, se Sävast 9. Oförändrade förhållanden i jordeboken år 1546. Enligt bågamantalslängden 1554:12 har han då en vuxen son på hemmanet.  En Hans Jönsson, möjligen en son, ersätter Jöns Jönsson i tiondelängden 1557:2 men redan i tiondelängden 1558:18 är Jöns Jönssons namn tillbaka. Han har detta år en son på hemmanet och har fiskat gädda i Alträsket.  Även år 1559 har han en son på hemmanet, detta år har han enligt prästräntelängden 2 hjonelag, 7 personer varav 5 tar nattvarden på gården, vidare skördas 13 skylar korn och han äger 4 kor. Förutom Jöns Jönsson och hustru finns alltså troligen en son och sonhustru på hemmanet år 1559. Han betalar 2 öre och 18 penningar i ”prästränt” detta år och samma belopp år 1561 varför situationen trologen är oförändrad detta år.

I jordeböckerna åren 1561 och 1562 taxeras hemmanet för 7 markland 6 öresland. I jordeskatt betalar han 10 öre 8 penningar. I vinterskatt gav han 4 gråskinn för sig själv och en son. I tiondelängden 1564:6 finns även Erik Jönsson som troligen var hans son. Hemmanet har under Jöns Jönssons tid som bonde hållit sin position som tredje största i Sävast.  Jöns Jönsson saknas i tiondelängden 1565:12 då han ersatts av Erik Jönsson, han dör troligen vintern 1565/66.

 

Erik Jönssons namn står för första gången i tiondelängden 1564, han gav då 4 skylar korn i tionde, vilket var 1 skyl mindre än vad Jöns Jönsson gav året innan. Den senare står med son i bågamantalslängden 1564:6.  Erik Jönsson övertog troligen hemmanet år 1565.

I Älvsborgs lösen år 1571 taxeras han för en förmögenhet på 116 mark vilket är mindre än hälften av de 266 mark som Olof Ingelsson på Sävast 1 taxeras för, men Erik Jönsson var ändå den näst rikaste bonden i Sävast.  Hans förmögenhet bestod av (koppar värt?) 15 m, 8 kor, stut 1 år, 10 får, 5 getter, 2 svin, sto värt 8 mark.  Han betalade 11 mark 5 öre och 3 penningar i skatt. Samma år betalar han bara ½ skyl i tionde, men år 1573 betalar han 3 skylar korn i tionde, vilket motsvarade en mer normal skörd för detta hemman på 30 skylar korn.

Enligt saköreslängd 1577:6 så blev Vid tinget 1577-07-22 blev Erik Jönssons i Sävastbyn broder dömd att böta 3 mark för lönskaläge och betalade då 1 ½ mark (brodern bör ha varit ogift, och även kontrahenten, annars hade de fått böta för hor). Erik Jönssons bror verkar bara synlig i år 1572 då det finns två Olof Jönsson i tiondelängden 1572:7. Risk för förväxling med Olof Jönsson på Sävast 2 finns dock, men även den senare försvinner ur längderna år 1576, se Sävast 2.

Erik Jönssons namn finns i tiondelängden 1585:2 men i tiondeängden 1586:6 står en Lars Eriksson ”Lasse Ersson”, troligen en son till Erik Jönsson.

 

Lars Eriksson gav år 1587 3 ½ skylar korn i tionde och året därpå 1 skyl och 1 ½ kanna korn i tionde. År 1589 gav Lars Eriksson bara ½ skyl i tionde med det året har en Ture Eriksson som gav 1 ½ skyl tillkommit. Lars och Ture Eriksson var troligen bröder som sambrukade Sävast 6 (inget nytt hemman tillkom 1589).  Även åren 1590-1596 verkar bröderna sambruka Sävast 6 men det är bara Ture Eriksson som år 1596 betala en extraskatt, han betalar 6 mark lika mycket som Per Jönsson på Sävast 1.  I 1599 års hjälpgärd taxeras hemmanet för 7 tunnor utsäde, 8 kor, 1 kviga, och 1 sto. Ture Eriksson betalar 3 ½ mark och 2 penningar. Lars Eriksson blir enligt Boken om Sävast utskriven till knekt. Men detta bör kontrolleras mot rullor om möjligt. Han är troligen död omkring 1598.

Ture Eriksson har enligt bågmannalängden 1600:3 en vuxen son eller måg på hemmanet. Han tillhör de 5 bönder som efter Per Jönsson betalar mest i tionde enligt längden 1603:4, I jordeboken 1613:9 betalar han och store Nils Olofsson jordränta för 1/2 mantal vilket var mindre än Per Jönssons 5/8 mantal men mer än övriga bönder i Sävast. I Jordeböckerna 1617:1 och 1618:1 var hans hemman på 9/16, alltså något större än det halva mantal som han skattat.  År 1618-1621 har han det största hemmanet i Sävast. År 1623 har hemmanet minskat till 1/2 mantal och var mindre än Sävast 4. År 1624- 1625 står en Erik Turesson i tiondelängden, tydlig en son.  Sonen ersätts av en Nils Persson i tiondelängden 1626. 1627 År betalar denne ”store” Nils Persson mest i tionde av alla i Sävast. I längden 1628:9 var dock Ture Eriksson tillbaka med ett hemman på 1/2 mantal. En Nils Persson har detta år till 1/4 mantal.  Detta borde varit ”lille” Nils Persson.

Nils Persson står i tiondelängderna 1626-1627 där han har ett stort hemman, troligen Sävast 6. I längden 1628:9 var dock Ture Eriksson tillbaka med ett hemman på 1/2 mantal. I Jordeboken 1632 - 1633 finns två Nils Persson, ”store” med 7/32 och ”lille” med 43/128 (0,22 och 0,34 decimalt) mantal. ”Store” Nils Persson har alltså ett mindre hemman än ”lille”, vilket är ovanligt, något annat än hemmanets storlek var alltså skäl till epitetet ”store”.  I jordeboken år 1632 var ”store” Nils Perssons hemman fortfarande på 7/32 mantal och ”lille” N.P. fortfarande har 43/128 mantal. Store N.P. hemman var fortfarande på 7/32 mantal jordeböckerna åren 1633, 1635 och 1636. År 1636 noteras ”lille” N.P. som utfattig. I roteringslängden 1637 finns bara knekten Nils Persson (utan noterad åldersang), oklart vem han var. I jordeboken 1637 har ”store” N.P. hemman vuxit med 3/32 till 5/16 (0.31), ”lille” N.P. har då 12/32 (0.37) en liten ökning vilken negeras av en större minskning  till 19/64 året därpå. I jordeböckerna 1638 och 1640 har (troligen ”store” men utan epitet) Nils Persson 23/64 (0.36) mantal men kallas ”husarm” ”lille N.P. har fortfarande 19/64.  I jordeboken 1641 har (”store”) Nils Person ersatts av knekten Nils Persson med ett hemman på 23/64 mantal, ”lille” Nils Persson har detta år ett exakt lika stort hemman. Mantalslängder börjarföras år 1642, från detta år finns förutom jordeböcker även fattiglängder som upptar ”förmedling” alltså nedsättning av jorderäntan (skatten) en sammanställning för åren 1642- 1660:

1642 Knekt Nils Persson          endast hustru                              23/64 mantal

1643 Knekt Nils Persson          endast hustru                              23/64 mantal

1644 Knekten Nils Person       endast hustru                              23/64 mantal

1644 Store Nils Persson Knekt, förmedlat 5:3 skälsland =   23/64 mantal i ”fattiglängden”

1645 Store Nils Persson           hustru, 2 döttrar                         23/64 mantal

1646 knekt Nils Persson          hustru, son                                   23/64 mantal

1647 Nils Persson                       hustru, dotter                                                          23/64 mantal   (”lille” N. P. saknas detta år)

1648 Nils Persson                       bergsknekt (på Nasafjäll)      23/64 mantal

1649 Knekt Nils Persson          2 döttrar                                        23/64 mantal 11/64 förmedlade

1649: Nils Persson ”en fattig man” får 1649 11/64 av 23/64 ”förmedlat”, i fattiglängden

1650 Nils Persson                       dotter                                             23/64 mantal  

1651 Nils Persson                       dotter                                             23/64 mantal  

1651 Nils Persson                       dotter                                             23/64 mantal  

1652 Nils Persson                       dotter                                             3/8 mantal       (”ökat” med 1/64)

1653 Nils Persson                       hustru, son, sonhustru            3/8 mantal

1654 Nils Persson                       dotter, sonhustru                     3/8 mantal

1655 Nils Persson                       2 knektar, knekthustru, piga 3/8 mantal

1659 Nils Persson                       hustru, dotter piga                    3/8

1660 Nils Persson                       2 sonhustrur                                3/8

 

I mantalslängden 1645 finns 3 Nils Persson, (a) K. Lille Nils Persson (endast hustru markerad), (b) Smed Nils Persson (bonde saknas, hustru + 2 döttrar markerade), (c) Nils Persson (endast hustru markerad).  Alla tre N.P. verkar vara frånvarande, knektar alla tre? I jordeboken 1645 finns ”store” och ”lille N.P. båda med hemman på 23/64 mantal. ”Store” var fortfarande ”husarm och i fattiglängden detta år omnämns pigan Kerstin med ett mantal på 23/64 vilket båda N.P. har i den vanliga ordboken, men endast ”store” har en dotter på hemmanet det året. Alla tre Nils Persson har dock en hustru på hemmanet vilket talar för att det verkligen rörde sig om tre olika personer.

 

 I den geometriska jordboken år 1645 finns Nils Persson Smed med 24 skälsland (24/64 mantal) och Nils Persson Knekt med 15 skälsland (15/64 mantal).  Troligen är smeden samme som ”store” Nils Persson.

 

I mantalslängden 1646 finns endast knekten Nils Perssons kvar, han har hustru och son men var själv inte markerad. I jordeboken samma år finns både store och lille N.P. båda med hemman på 23/64 mantal. Lille Nils Persson som för sista gången fanns i mantalslängden år 1645 var troligen innehavare av Sävast 12, se detta hemman.

 

I mantalslängden 1645 finns en tredje Nils Persson, en knekt med endast hustru markerad, troligen avses Per Nilssons son Nils Persson som verkar ha varit knekt, hans namn finns kanske även i mantalslängden år 1651 då han har måg och sonhustru, mågen var troligen Per Nilsson Lax från Rutvik och ”sonhustrun” bör vara dottern Malin Nilsdotter, de var gifta i 63 år enligt Pers dödnotis, se Sävast 9.         

 

Nils Persson på Sävast 6 har år 1651 en dotter på hemmanet som var på 23/64 mantal 1651 men ökar något till 3/8 mantal år 1652 samma storlek som Sävast 6 har år 1704 I mantalslängden 1655 finns 2 knektar och en sonhustru samt en piga men bonde och hustru var ej markerade. Knektarna var troligen sönerna Per och Nils som båda blir knektar . År 1660 var sonen Per kanske redan då korpral i Bygdeå kompani och sonen Nils var bruksknekt vid Luleå Silverbruk åren 1661, 1662 och 1664.  Året 1663 var sista året som (”store”) Nils Persson står i mantalslängden, år 1665 har han ersatts av sonen ”store” Per Nilsson som liksom fadern är knekt. fadern Nils Persson var då troligen död, han har ju nämnts i Sävast 1626-1663, alltså i 37 år. Nils Persson var troligen gift med Kerstin Erlandsdotter som noterats som moder i sonen Nils Nilsson Winds och dottern Lisbets dödnotiser, se nedan.

Per Nilsson Snabb blir knekt, tjänstgör som korpral i Bygdeå kompani, återkommer 1678-08-22 som furir vid livkompaniet, avancerar till förare 1678-11 och får avsked 1683-07-04. Som bonde på Sävast 6 kallas han Store Per Nilsson för att skilja honom från namnen Per Nilsson Lax på Sävast 9, se detta hemman. År 1678 står brodern Nils Nilsson för Sävast 6 och 1679-1680 står knekthustrun Anna för hemmanet, var hon Per Nilssons hustru? Troligen inte för 1680 har Anna en officer (föraren Per Nilsson Snabb) en officershustru (Pers hustru), en knekthustru (Anna själv) en dotter och en gammal på hemmanet. 1681 står Nils Nilsson (Wind) för hemmanet på hemmanet finns Officer; Officershustru; Knekt; Knekthustru; Dotter. År 1682 står föraren store Per Nilsson i mantalslängden, han har officershustru, en knektpiga och en gammal på hemmanet. År 1683 var även Nils Nilsson och hans hustru på hemmanet.  År 1684 har Per Nilsson Snabb blivit bonden store Per Nilsson och år 1685 har han son, dotter och 3 gamla på hemmanet. 1685-11 gifter sig sonen Erik Persson med Anna Eriksdotter som var änka efter Lars Andersson på Sävast 8 (se detta hemman)och 1686 övertar han hemmanet.

 

Nils Nilsson Wind  var bror till Per Nilsson på Sävast 6, han blir knekt redan år 1658 och var bruksknekt vid Luleå Silverbruk åren 1661, 1662 och 1664[iv] .

 

Han dör 1710-03-28 i Sävast, 80 år gammal, som föräldrar var Nils Persson och Kerstin Erlandsdotter noterade.  1679 noteras i rullorna att han går för eget hemman i Sävast.  I mantalslängden 1678 var en Nils Nilsson med hustru noterad på Sävast 6.  Vid tiden för Nils födelse (tidigt 1630-tal) var Nils Persson ägare till Sävast 6, se ovan .  Nils Nilssons hustru Sigrid Kielsdotter dog i Gammelstad 1708-01-03, 80 år gammal. Hon var dotter till Kiel Jonsson och Cecilia Andersdotter i Svensbyn, Piteå socken.

Lisbet Nilsdotter f. 1627 enligt dödnotis, hustru 80 år död 1707-02-28 i Gammelstad, som föräldrar var Nils Persson och Kerstin Erlandsdotter noterade. 

Erik Persson efterträder sin far store Per Nilsson som bonde på Sävast 6 år 1686, han gifte sig 1685-11 enligt kyrkoräkenskaperna. År 1686 finns Erik Persson med hustru och 2 gamla (föräldrarna) på hemmanet som även hyser Nils Nilsson som betecknas som ”ofärdig” och även han 2 gamla i sin familj. Erik Persson var säker samme som sonen 1685, fadern Store Per Nilsson med hustru samt farbrodern Nils Nilsson med hustru bor även de på gården. År 1687-1690 finns även då två familjer på hemmanet, Erik Persson med hustru samt Anna piga med 2 gamla[v] .

 

Även år 1692 två familjer på hemmanet, Erik Persson med hustru, son och dotter samt Lars Nilsson med hustru. Erik Persson kan inte ha son och dotter från ett äktenskap som inleddes 1685, se nedan. Lars Nilssons hustru kan varit den Anna piga som tidigare fanns på gården, varför hon har fått en egen rad i mantalslängden är inte känt. År 1693 saknas Erik Perssons son, i övrigt oförändrat på Sävast 6. År 1694 har båda familjerna 2 gamla alltså totalt 4 gamla på Sävast 6, de kan varit Per Nilsson med hustru och Nils Nilsson med hustru. År 1695 finns inga gamla i Lars Nilssons familj. År 1696 har store Erik Persson ett hemman på 3/8 mantal och fortfarande 2 familjer på hemmanet; han själv med hustru, son och dotter samt Lars Nilsson som har hustru och knekthustru i familjen.  År 1697 finns store Erik Persson med hustru son och dotter Sävast 6. Store .

I mantalslängden år 1698 har Erik Larsson övertagit hemmanet. Erik Perssons vidare öde är okänt men han kan ha avlidigt redan 1698 möjligen i ”blodsjukan” som härjade i Norrbotten detta år. Erik Perssons ålder är okänd men han var troligen i 50-års ålder när han sålde hemmanet år 1698 till styvsonen Erik Larsson.  På tinget 1699 uppbjöds det skattehemman i Sävast som Erik Larsson, enligt ett köpebrev daterat i april 1698, köpt av sin styvfar Erik Persson.  Erik Perssons hustru var alltså Erik Larssons mor Anna Eriksdotter och dottern var hennes dotter Anna Larsdotter som troligen står som dotter hos Erik Persson på Sävast 6 i mantalslängden bl.a. år 1696.

Lars Nilsson Kank blir soldat på rote 64 ”Styf” i Svartbjörsbyn 1695, lejd där av Erik Eriksson men ”transporteras” samma år till rote 75 ”Kank” i Sävast. Han var troligen ingift på Sävast 6. Om hans hustru var Anna Larsdotter från Sävast 6 så var han död cirka år 1700 då Anna gifter sig med Nils Nilsson från Sävast 7 och bosätter sig på Sävast 10, se dessa hemman. Hans hustru kan alternativt ha varit den dotter som store Per Nilsson hade på hemmanet 1685 året innan han lämnade hemmanet över till sonen Erik, det kan också varit hon som var pigan Anna som fått en egen rad i mantalslängden år 1687. Redan år 1697 har en Erik Kank tagit över rote 75. Det är inte känt vad som hände med Lars Nilsson Kank.

Erik Larsson f. o. 1668 (föräldrarna vigdes 1667-12-01), död 1737-08-24, 73 år och begravd i kyrkan enligt dödnotisen som angav Lars Andersson och Anna Eriksdotter som föräldrar, åldern borde varit cirka 69 år med tanke på föräldrarnas vigseldatum och att han hade en syster Anna född 1670 enligt hennes dödnotis där man dock fått moderns patronymikon till ”Larsdotter”, ett typiskt skrivfel. Erik var gift med Karin Matsdotter Bernts, född i Sundsvall, föräldrar skeppskaptenen Mattias Bernts och hans hustru Ingeborg Holm från Sundsvall enligt dödnotisen, Karin dör 1757-02-12 och begravs i kyrkan, åldern 98 år var som vanligt överdriven, hon skulle om den varit korrekt fött sonen Anders när hon var 57år gammal, hon var troligen född år 1670 eller några år senare.

Erik Larsson dyker upp i källorna i år 1697 i ett domboksprotokoll från Luleå häradsting.  Han lyckas då erhålla kompensation för utebliven knektlega för sin far Lars Andersson som gått knekt för Eriks farbror Jon Olofsson på Sävast 8, man räknade då av de 2 skälsland åker och äng som modern Anna Eriksdotter erhållit som kompensation för samma lega men Erik erhöll ändå 50 mark år 1684[vi] .

 År 1698 var Erik Larsson del i en arvuppgörelse med Jon Olofsson sent detta år. Arvet var troligen efter Eriks farbror Per Andersson som i så fall avlidit utan bröstarvingar, hans arvingar var därför hans hel- och halvsyskon, texten talar om samkullen (helsyskonen) som delar på 3/4 av arvet och särkullen som delar på 1/4 av arvet. I samkullen har Erik Larsson trätt i sin fars, Lars Anderssons ställe och Olof Jönsson från Sävast i sin mors N. Andersdotters ställe, särkullen representeras av Jon Olofsson på Sävast 8. Erik Larsson erhåller 2/3 (en sons del) och Olof Jönsson 1/3 (en dotters del) av samkullens 3/4[vii] .

Erik Larsson farfar Anders Larsson hade alltså förutom sönerna en dotter vars namn inte nämns men hon var mor till Olof Jönsson i Sävast.

År 1698 fanns det två Olof Jönsson i Sävast, Olof Jönsson på Sävast 2 och Olof Jönsson Jute på Sävast 5. Dotter var född i Anders Larssons och Karin Persdotters äktenskap varat åren 1639-50. Hon kan därför inte fött barn före cirka 1658 (18 år då om hon var född 1640), Olof Jönsson på Sävast 2 var son till Jöns Hansson som har son och sonhustru i mantalslängden 1663 och 1674 har Olof Jönsson ersatt fadern i mantalslängden. I mantalslängden år 1702 står sonen Erik Olofsson får Sävast 2 ”Fadern gammal satt hemmanet till sonen”, Olof bör då varit närmare 60 år, troligen född cirka 1644 och inte 1631 som anges i dödnotisen når han dör 1728, se Sävast 2. Olof Jönsson på Sävast 2 var för gammal 1698 för att ha en mor född tidigast cirka 1640. Återstår Olof Jönsson Jute på Sävast 5 som han lämnar öde just år 1698. Han tar över Sävast 5 efter Jöns Jönson som stått för hemmanet i mantalslängden sedan år 1659 (längder för åren 1657-58 saknas dock) i längden 1659 står han som son med sonhustru.  År 1660 står han som bonde med hustru.  I mantalslängden 1674-1675 har han son, dotter och sonhustru. 1678-1681 står Olof Jönsson för hemmanet med en inhyses på hemmanet, piga tillkom år 1680. År 1682 kallas han Olof Jute och har en hustru, son och dotter, på hemmanet. Sonen och dottern kan vara syskon, troligen var han för ung för att ha barn som var 15 år eller äldre 1682. När Olof Jönsson Jute dör 1738-02-28 noteras han varit 80 år och föräldrarnas namn obekanta. 80 år ger ett födelseår 1658 vilket gör det möjligt att hans mor också varit Erik Larssons faster, märkligt då att ingen visste vilka hans föräldrar varit. Erik Larsson själv dog ju 1737-08-24 men att ingen annan i Sävast visste var ju konstigt.  Att vara släkt med Olof Jute var kanske inget man framhävde i Sävast.

Tillbaka till Sävast 6, som enligt tingsprotokollet från 1699 Erik Larsson köpt i april år 1698 från sin styvfader Erik Persson. Han visar även upp detta köpebrev på tinget år 1702. Erik Larsson var cirka 30 år då han etablerade sig på Sävast 6, åren 1692 och 1696 var han troligen den son som noterades på Sävast 6, men var han befann sig övriga år samt hur han funnit sin hustru Karin Mattsdotter, dotter till en skeppskapten i Sundsvall är inte känt. Erik Larsson verkar ha varit en driftig man och bygger upp Sävast 6 till att bli ett av de mest betydande hemmanen i byn. Erik och Karin får många barn av vilka många når vuxen ålder vilket också var ovanligt, Sönerna har också turen att bli vuxna när Karl XII:s krig håller på att ebba ut. Äldste sonen Lars går en kort sejour som soldat men blir så småningom känd som byggmästaren Lars Sundbom.  Erik själv var enligt Boken om Sävast en man som inte ryggade för konflikter och ofta framträdde på tinget. Några felskrivna patronymikon för Karin Mattsdotter i kyrkböckerna betyder inte att Erik Larsson varit gift med någon annan. Troligen gifter sig Erik och Karin år 1699 då de troligen fått hemmanet i ordning, de får många barn:

-          Lars Eriksson Sundbom, döpt 1700-09-22, död 1782-04-21 i Gammelstad, kallas då byggmästaren Lars Sundbom och noterades vara 85 år vilket var nästan rätt, han blir soldat på rote 64 ”Styv” i Långnäs och gifter sig 1722-12-09 med Brita Jönsdotter från Långnäs(Västmarken) 2, hon var f. o. 1702, död 1773-06-18 i Gammelstad, föräldrarna var Jöns Hansson och Anna Olofsdotter och Brita var yngre syster till Cecilia Jönsdotter som var gift på Sävast 1, Lars var först smed på Västmarken och senare byggmästare i Gammelstad, där han bl.a. renoverade kyrkan som A. Nordberg har noterat, han utförde även arbeten på kyrkan i Nederkalix,

-           Nils Eriksson, döpt 1702-18, död i ”kräfta” 1788-10-28 på Sävasts 6, bonde och tolvman 88 år vilket var nästan rätt, gift 1726-09-22 med Anna Olofsdotter döpt 1703-03-15 på Boden 4, föräldrar tolvmannen Olof Nilsson och Anna Eriksdotter, Anna död av ”slag” 1785-09-21 på Sävast 6 ”tolvman Nils Erssons hustru 84 år”,

-           Anna Eriksdotter, f. o. 1705 (lucka i födelseboken), död 1795-03-23 på Heden 2, gift 1736-03-17 med Johan Johansson f. o. 1705 och död 1758-07-03 på Heden 2, Johans föräldrar var tolvmannen Johan Nilsson och Marta Zakariasdotter, Johan var en yngre halvbror till soldaten Jöns Johansson Lustig på rote 73, paret fick 12 barn men bara en son Zakarias och en dotter Karin som levde till vuxen ålder,

-           Karin Eriksdotter, f. 1706-06-31, död 1707-01-16,

-          Karin Eriksdotter f. 1707-12-24, död 1739-12-21 i barnsäng, gift 1732-12-05 med Per Eriksson döpt 1703-06-24 på Svartbjörsbyn 6,

-          Erik Eriksson Sundbom f. 1710-07-11, gift i Råneå 1740-02-12 med Elisabet Forsman f. 1716-05-26 i Rånbyn, föräldrar Länsman Johan Jönsson Forsman och Katarina Halsia dotter till kyrkoherden Hans Halsius i Överkalix, Elisabets farfar var Länsman Jöns Dagesson Forsman gift med Brita Olofsdotter Kråka, ”Brofogden Erik Sundbom med hustru Elisabet Forsman var bosatta på Rånbyn 15, när hon dör där 1784-10-26 kallas hon gästgivare Sundboms maka, Erik Sundboms namn finns i hfl 1776-98 på Rånbyn 15 men är där struket, han hade då flyttat till sonen Gabriel på Husnäs, Helgum (Y), dör där 1800-08-21,

-          Mats Eriksson Lång f. 1712-09-12, död 1788-02-18 på Boden 1 av ”slag”, soldat i Boden gift 1) 1737-04-18 med Anna Enoksdotter, döpt 1704-05-25, föräldrar Enok Enoksson och Karin Jönsdotter på Boden 1, Anna död 1759-08-03, gift 2) 1760-03-17 med Karin Hansdotter döpt 1703-09-21 på Vittjärv 1, föräldrar Hans Hansson och Anna Vilhelmsdotter, Karin död 1788-02-18,

-          Anders Eriksson Sundbom f. 1716-03-04, död 1743-11-07 i Rånbyn, Råneå s:n, gift där 1740-07-02 med Karin Jönsdotter f. 1705-10-02, föräldrar Jöns Jönsson och Karin Andersdotter i Rånbyn, Karin död 1768-09-26,

-          Kerstin Eriksdotter f. o. 1718 (ej i födelseboken), död 1737-08-24 på Harads 5, gift där 1741-12-08 med Jöns Eriksson, f. 1707-09-24, död 1786-03-11.

Tre av Erik Larsson söker tar namnet ”Sundbom” efter hemmanet som ligger vid Sävastån öster om ”Sundsbäcken”, möjligen hette Sävast 6 något med ”sund” denna tid, kända gårdsnamn är efter sentida ägare.

Soldatsonen Erik Larsson söner kom att avancera socialt, byggmästaren Lars Sundbom i Gammelstad och brofogden Erik Sundbom i Rånbyn samt nämndemannen Nils Eriksson i Sävast borde förutom sina egna färdigheter ha något att tacka fadern för.

Sävast 7 ”Framigård”

Sävast 7 låg 1704 i ”Västibyn” på den så kallade ”Kläppen” och gården låg mycket nära Sävast 8:s gård, på kartan från 1759 verkar det som de har en gemensam gårdsplan. Sävast 7 är troligen namngivet för gårdens läge i relation till Sävast 8 ”Högvallen”, se detta hemman.

Erik Persson står I längderna åren 1539 till 1562 för detta hemman.  Enligt jordeboken år 1543 skattar han för 7 mark och 10 penningar för 9 ½ spannland; 6 lass hö och fiske ½ sp. Hemmanet var det tredje största i Sävast efter nr 1 och nr 4 men bara aningen större än nr 8 vars innehavare Per ”Pelle” Persson kan ha varit en bror till Erik.  Så sent som I jordeboken 1613:9 var dessa båda hemmanen lika stora och noterades då för 1/3 mantal. I bågmantalslängden 1546:5 har Erik en son på hemmanet, detta var troligen sonen Nils Eriksson som övertar hemmanet år 1563. År 1564 får Erik Persson betala skatt för att han fiskat abborre i Holsvattnet. Enligt påskaslängden 1559:10 fanns de två hjonelag, troligen Erik Persson med hustru samt sonen Nils Eriksson med hustru, totalt fanns 10 personer varav 5 nattvardsgäster på hemmanet.  Erik  hade 5 kor , vilket var tämligen blygsamt men lika många som Pelle Persson hade.

 

Nils Eriksson ”Ersson” står första gången i med namn tiondelängden 1563:2 men är troligen den son som Erik Persson haft i alla bågamantalslängder från år 1546 och är troligen gift år 1559, se ovan.  I tiondelängden 1564:6 står faders namn men i tiondelängden 1565:12 står en ”Nils Persson” som kan vara en felskrivning av antigen faderns namn ”Erik Persson” eller sonen ”Erik Perssons” namn. Från tiondelängden 1566:8 står dock Nils Eriksson i dessa längder. I bågamantalslängden Bågtal 1566:8 står Erik Persson med en son, men från längden 1567:11 har Nils Eriksson ersatt fadern även i dessa längder.  För Älvsborgs lösen år 1571 så betalar Nils Eriksson 7 mark 6 öre och 21 penningar. Tillgångarna värderades till 78 mark 2 öre och bestod av koppar 12 värt mark, 5 kor, 6 får, 5 getter, häst,( alltså en hingst), värd 10 mark.  En blygsam förmögenhet men det var endast tre bönder i Sävast som betalade mer. Nils Eriksson innehav av Sävast 7 blir längt, så sent som i tiondelängden 1594:3 står hans namn men i längden 1595:4 har han ersatts av Jöns Nilsson som troligen var en son.

 

Jöns Nilsson står för första gången i tiondelängden 1595:4. I ”hjälpskatt” betalar han år 1599 15 öre för 4 tunnor säd, 4 kor, 7 övrig boskap (får, getter) samt ett sto.  Jöns hade ingen vuxen son eller måg på hemmanet enligt bågmannalängden 1600:3. Gården verkar vara medelstor och i jordeboken 1613:9 noterades hemmanet för 1/3 mantal och Jöns Nilssons hustru Lucia står då för hemmanet. Jöns Nilssons namn saknas i tiondelängden 1608:8 och hustru Lucia står i tiondelängden 1611:12.

 

Hustru Lucia som troligen då var änka efter Jöns Nilsson står årligen i längderna till år 1617, då hon i jordeboken har ett hemman på 3/8 mantal.

 

Erik Jönsson ersätter hustru Lucia i I Jordeboken 1618:1 med samma mantal, han var troligen Jöns Nilssons och hustru Lucias son.  Hustru Lucias namn återkommer i en tiondelängd 1619:19 men i längden 1620:13 och i längden 1621:5 står Erik Jönsson med ett hemman på 3/8 mantal. Han står även i tiondelängden 1622:4 men i längden 1623:3 är hustru Lucia tillbaka. Erik Jönsson finns även i roteringslängden 1623. I tiondelängderna 1624-1627 finns Erik Jönssons namn, år 1627 tillsammans med ”store” Per Nilsson, namnen står under varandra och de betalar exakt lika mycket i tionde. I längden 1628:9 står dock Erik Jönsson för hela hemmanet som nu minskat till 1/4 mantal. Per och Erik verkar idka sambruk under några år. I roteringslängden år 1628 nämns under Svartbyn landsknekten Erik Jönsson i Sävast. Erik Jönsson dör troligen i det 30-åriga kriget i Tyskland.

 

Store Per Nilsson är omkring 50 år då han tar över hemmanet år 1618 och har troligen varit knekt, han kan ha varit bror till Jöns Nilsson som tidigare ägde hemmanet. I jordeböckerna 1632 och 1633 var hemmanet på 19/32 mantal, men år 1634 är det halverat i storlek till 19/64 mantal, ett arvskifte har troligen skett men inget hemman i Sävast har ökat annat än marginellt. I jordeboken 1637 var hemmanet på 5/16 en marginell ökning med 1/64. I jordeboken 1638 står en Hans Nilsson för detta hemman på 5/16 mantal.

Hans Nilsson innehar Sävast 7 åren 1638-1663, 1665 står mågen Johan Mårtensson i mantalslängden men i jordeboken det året står Nils Hansson. Enligt dotterns dödnotis var hennes mors namn Karin Nilsdotter men hon behöver inte ha varit Hans Nilssons enda hustru . Hans Nilsson själv var troligen släkt med företrädarna på hemmanet, möjligen genom gifte, men hur är svårt att fastlägga.  Hans Nilsson blir utskriven till knekt enligt roteringslängd 1644 men han måste ha lejt någon att gå för honom för han återfinns i mantalslängder följande år. I mantalslängden 1642 har Hans Nilsson hustru och dotter men dottern kan vara ett syskon till honom eller hustrun för de har troligen inte varit gifte i 12 år. År 1643-1646 är bara han och hustrun på hemmanet.  År 1647-1648 hade de en piga.  År 1649 saknas pigan. År 1650-1653 har de åter en piga. År 1654 har Hans Nilsson son och sonhustru och piga, men den egna hustrun saknas. År 1655 har han hustru men inga fler på hemmanet.  År 1659 tillkom en piga. År 1660 fanns hustru en måg och två döttrar på hemmanet. År 1662 fanns hustru och dotter på hemmanet.  År 1663 tillkom en måg på hemmanet. År 1665 står Johan Mårtensson, måg, dotter och inhyses i mantalslängden men en Nils Hanssons står i jordeboken detta år, han står påföljande år även i mantalslängden. Nils Hansson var även han måg på gården, gift med Karin Hansdotter som ärvt Sävast 7 från föräldrarna vilket framgår av Karin Hansdotters dödnotis.

Nils Hansson kom alltså som måg till Sävast 7 som han övertar år 1666 och kom att bruka under många år, Han dör något år in på det nya seklet. Han och hustrun får följande kända barn:

-           Hans Nilsson, f. o. 1666, blir bonde på hemmanet, se nedan,

-          Nils Nilsson f. o. 1668, död 1745-08-26, danneman 83 år vilket måste bara minst 4 år för mycket då han var en yngre bror till Hans, gift omkring 1700 med Anna Larsdotter en syster till Erik Larsson på Sävast 6 och liksom denne född på Sävast 8, men uppväxt som styvdotter på Sävast 6, Anna dör 1734-07-05, 64 år gammal på Sävast 10 som maken och hon tagit upp från öde,

-          Margareta Nilsdotter f. o. 1669, död 1740-02-14, 77 år enligt dödnotisen, vilket är cirka 6 år för mycket då hon föder barn 1712, hon var gift med Nils Jakobsson på Sävast 4,

-          Kerstin Nilsdotter f. o. 1686, död 1754-05-03 i Smedsbyn där hon gift sig 1716-02-02 med Erik Hansson,

-          Elias Nilsson, f. o. 1685, död 1740-04-17 på Unbyn 2 där han gift sig 1710-12-01 med Kerstin Eriksdotter, dotter till (unge) Erik Olofsson och Margareta Nilsdotter Kråka .

Hans Nilsson f. o. 1666, död 1715-05-02, 49 år enligt dödnotisen, Hans blir bonde på Sävast 7, och gifter sig med Margareta Nilsdotter från Harads 9, hon gifter om sig 1725-11-30 med Lars Larsson från Buddbyn och de tar upp Sävast 5 som legat öde, se vidare detta hemman. Med Hans Nilsson hade Margareta följande kända barn:

-          Nils Hansson född 1700 enligt dödnotisen, men troligare några år senare, död 1785-11-17 på Sävast 7 där han varit bonde, han var gift 2 gånger, 1) 1727-12-14 med Malin Andersdotter född cirka 1705 i Avan, föräldrar Anders Kristoffersson och Barbro Johansdotter, Malin död 1729-07-29 i ”barnsäng”, 2) gift 1739-01-22 med Maria Nilsdotter döpt 1706-04-25 på Sävast 1, se detta hemman, Maria dör 1781-08-18 på Sävast 7 i ”bröstsjuka”,

-          Hans Hansson f. 1707-07-11, följer med modern och styvfadern, när de flyttar till Harads, se Sävast 5, Hans gifter sig 1741-12-27 med Brita Hansdotter född 1715-09-08 i Svartlå och blir bonde på Harads 9 som tidigare brukats av hans morbror Nils Nilsson,

-          Kristoffer Hansson Harr f. 1710-08-13, död som soldat i Finland 1742-10-24 dit han kommenterats 1739-09-23, antagen som soldat på rote 58 ”Harr” i Harads 1728-07-11, han gifte sig 1735-02-25 med Cecilia Nilsdotter som var piga i Harads vid vigseln, född 1712 enligt hfl 1749-57 men var är inte känt,

-          Elias Hansson Hornberg f. 1713-07-11, står som dräng på Sävast 5 hos mor och styvfar i hfl 1708-32, antagen som soldat på rote 74 "Hornberg" i Sävast i februari 1729 (15 ½ år gammal), kommenderad till Finland 1739-09-23, utnämnd till korpral i februari 1742, död 1742-08-28 ”på sjön ifrån Helsingfors”, gift 1739-03-01 med Barbro Nilsdotter, som var piga från Unbyn enligt vigselnotisen, troligen samma som änkan Barbro Nilsdotter från Unbyn som gifter sig med drängen Per Gren från Brändön 1744-03-25.


 

Sävast 8 ”Högvallen”

Namnet ”Högvallen” kan vara ett gammalt namn på gården som då låg på Kläppen .  På Kläppen fanns även ”Högåkern”. Gårdarna 8 och 7 låg tätt intill varandra, se Sävast 7 ovan.  

 

Per Persson eller ”Pelle” Pedersson som han ofta heter i längderna. heter hemmanets ägare år 1539 Per Persson, eller ”Pelle” Pedersson som han ofta heter i längderna.  Hans hemman betalar i skatt 7 öre 8 penningar för 9 spannland åker, 6 lass hö och fiske ½ sp.  Han har ½ spannland mindre än grannen Erik Persson på Sävast 7 och betalar därför 2 penningar mindre än denne. I påskalängden 1559:10 finns endast ett hjonelag, Per Persson och hustru, på hemmanet, totalt fanns 6 personer varav 5 var nattvardsgäster på hemmanet.  Han äger 5 kor vilket verkar ”normalt” för ett medelstort hemman i Sävast detta år då det fanns 59 kor fördelade på 10 hemman. Endast Sävast 1 och Sävast 9 avviker genom att ha 11 respektive 13 kor, se dessa hemman.

För Älvsborgs lösen år 1571 betalar Peder Persson 4 mark och 6 ½ öre. Förmögenheten bestod av

koppar värt 7 mark, 3 kor, 1 får, 4 getter, 1 svin och ett sto värt 8 mark.

Per Persson som vid det här laget borde vara något till åren kommen är inte noterad med son eller måg i bågamantalslängderna.  I tiondelängden 1582:4 noteras Pelle Perssons hemman som ”öde” men i nästa års tiondelängd 1583:1 betalar han 1/2 skyl i tionde, detta är sista året hans namn står i längderna. Hemmanet verkar öde 1584-1690, möjligen var änkan hustru Kerstin som står i tiondelängden 1588:3 hans änka. En ny Per Persson som möjligen var son till den förre Per Persson står år 1691 för hemman nr 8.

 

Per Persson, eller ”Peder Pedersson” som han oftast fick heta i längderna var innehavare av detta hemman i tiondelängden 1591:8, han betalar då 1 skyl i tionde.  Året därpå betalar han 1 skyl korn och 3 kannor råg i tionde(1592:5).  Nästföljande år betalar han hela 3 skylar i tionde (1593:3).  I ”hjälpskatt” år 1599 betalar han 3 marker och 2 penningar för 4 tunnor säd, 8 kor, 12 övrig boskap och ett sto. Han har ingen vuxen son eller måg på hemmanet i bågmannalängden 1600:3. Han har ett medelstort hemman, i jordeboken 1613:9 noteras hemmanet för 1/3 mantal vilket möjligen indikerar att det uppstått efter en tredelning där även Sävast 7 som detta år också noteras för 1/3 ingår. År 1628 har Sävast 8 minskat till 1/4 mantal, men ökar igen för att i jordeböckerna 1632-1633 noteras för 45/128 mantal vilket var något större än 1/3. Peder Pedersson kallas änkling i hjonelagslängden daterad 1611-01-18 men har troligen kort därefter gift om sig med Kerstin.

 

Hustru Kerstin står i jordeboken 1635 för detta hemman som nu noteras för 11/32 vilket är obetydligt mindre än året innan. Hon var troligen änka efter Per Persson som troligen dog cirka 1634. Hon står i jordeböckerna för hemmanet 1635-1640, Från år 1637 noteras hemmanet för 3/8 mantal vilket var en mindre ökning.

Anders Larsson står för hemmanet i jordeböckerna 1641-1649. Enligt Berthill Munkestam var Anders bror till Olof Larsson på Bredåker 9, deras far hette Lars Andersson och var bonde på Bredåker 9, hustrun namn är inte känt. Enligt Berthill Munkestam var Anders knekt i Tyskland år 1637, han skrivs ut till knekt 1643 men får leja en ersättare vilket han gör för han finns i mantalslängderna 1642-1650. I jordeboken 1650 står dock hustru Karin för detta hemman nu på 41/128 mantal. Anders dör troligen tidigt år 1650 för 1651 var änkan omgift.

Karin Persdotter hette alltså dottern till Per Persson och hustru Kerstin, 1650 blir hon änka och gifter om sig 1651 med Olof Jonsson eller Joensson som han ofta heter i längderna. Att det var Karin själv och inte en dotter som gifte sig framgår bland annat av att i domboken år 1675 den 25-27 februari redovisas en tvist om arvet efter Anders Larsson där hustru Karin i Sävastbyn klagar på sin salig mans broder Olof Larsson i Bredåker, vidare hade hon ingen giftasvuxen dotter år 1651 efter endast cirka 11 års äktenskap med Anders Larsson.  Under detta äktenskap föddes:

-          Per Andersson, f. o. 1641, bonde på Sävast 8 1662-73, lever 1675, arvskifte 1698.

-           Lars Andersson, f. o. 1642, uttagen till tremänningssoldat, i Jämtland 1676-03-18, dör troligen där 1677, gift 1667-12-01 Med Anna Eriksdotter från Sävast 3, se detta hemman, Lars Andersson var far till Erik Larsson på Sävast 6, se detta hemman,

-          N. Andersdotter f. o. 1644, en helsyster till Lars Andersson nämns 1698 på tinget som mor till Olof Jönsson i Sävast, då Olof Jönsson på Sävast 2 var jämnårig med denna N. Andersdotter så bör det vara Olof Jönsson Jutes mor som avses, han var troligen son till Jöns Jönsson på Sävast 5, se detta hemman.

Olof Joensson gifte sig med änkan Karin Persdotter på Sävast 8 1651, han står i mantalslängderna och jordeböckerna 1651-1656, I en utskrivnings längd daterad december 1656 i Luleå står Olof Joensson som utskriven knekt tillsammans med lille Erik Persson och Johan Olofsson från Sävast. Trolig skedde utmarschen till kriget på våren 1657. Ingen av dessa återkommer från kriget. Olofs Karin står i mantalslängden år 1659 men Olof Joenssons namn finns ännu detta år i jordeboken, han kan redan då ha varit död. Med Olof Jonsson hade Karin Persdotter följande barn:

-          Jon Olofsson f. o. 1651, död 1715-06-07 på Sävast 8, se nedan,

-          Karin Olofsdotter f. o. 1652, död 1737-04-08 på Svartbjörsbyn 2 där hon varit gift med Erik Eriksson f. o. 1650, död 1735-04-03 på Svartbjörsbyn 2, Karin noteras vara 97 år vid sin död men hon var troligen omkring 85 år,

Enligt domboksnotis från år 1697 var Jon Olofsson på Sävast 8 Eriks Larssons farbror för vars hemman fadern Lars Andersson utgått som soldat. Erik Larsson kräver innestående knektlega.  Erik Larsson får 50 daler i kompensation med det framgår även att hans moder Anna Eriksdotter år 1684 kompenserats med jord från Jon Olofssons hemman. Lars Andersson var alltså halvbroder till Jon Olofsson, deras moder var Karin Persdotter, som var dotter till Per Persson och hans hustru Kerstin. Både Anders Larsson, som var Lars Anderssons far, och Olof Joensson som var Jon Olofsson far, var alltså mågar på Sävast 8.

Per Andersson f. o. 1641 var Anders Larssons och Karin Persdotters äldste son och tar över Sävast 8 1662 och var bonde där till 1673, han betalar 12 öre för bårkläde 1675-11-13, okänt för vem. Arvskifte som kom upp på tinget år 1698 var troligen efter honom, namnet på den avlidne nämns inte på tinget. Av texten framgår att det arvingarna är dels en samkull som får 3/4 av arvet och en särkull som får 1/4. Erik Larsson far (Lars Andersson) tillhörde samkullen och hans arvingar företrädda av Erik Larsson fick 2/3 av samkullens andel medan Olof Jönsson i Sävast är berättigad att efter sin mor ärva 1/3 av samkullens andel. Jon Olofsson representerar särkullen som ärver ¼ av arvet. Per Andersson hade alltså en helsyster som var mor till Olof Jönsson, se ovan. Per Andersson var alltså död 1698 men när han dog är oklart, men att hemmanet övertogs av Jon Olofsson år 1674 berodde inte på att Per Andersson var död.

Jon Olofsson f. o. 1651, död 1715-06-07 på Sävast 8, står för Sävast 8 i mantalslängden 1674, han har hustru, dotter, 4 inhyses och en gammal på hemmanet. Jon Olofsson är för ung för att ha en dotter som var 15 år eller äldre, dottern var troligen en syster, troligen en halvsyster för hon borde ha varit född i Karin Persdotters äktenskap med Anders Larsson.  Per Andersson med eventuell hustru samt Lars Andersson och hans hustru Anna Eriksdotter var troligen inhyses på hemmanet och den gamla var troligen modern Karin Persdotter som kärar i en arvstvist 1675 mot Olof Larsson i Bredåker.  1675-04-18 betalar Joen Olofsson 12 öre för bårkläde, oklart för vem. Detta år hade han hustru, dotter (se ovan), 4 inhyses samt 2 gamla. Sävast 8 inrymde alltså flera familjer dessa år. År 1678 har han något färre personer på hemmanet men år 1680 har han hustru, piga, 3 inhyses och en gammal på gården.  Modern verkar leva 1688 men vara död 1694, då gamla inte tas med under mellanliggande år så är det omöjligt att bestämma närmare när Karin Persdotter avlider. Jon Olofsson var bonde Sävast 8 till år 1708 då sonen Daniel Jonsson tog över hemmanet.

Brita Danielsdotter var f. o. 1657 i Avan som dotter till guldsmeden, borgare och bonden Daniel Trindelborg och dennes hustru Lisbet Jönsdotter.  Brita gifter sig troligen år 1674 med Jon Olofsson på Sävast 8. Hon skulle då ha varit 17 år om dödnotisens ålder stämmer. Hon dör 1715-05-09 och noteras ha levt i 58 år. I mantalslängden 1702 saknar Jon Olofsson hustru, hon är troligen sjuklig då för år 1704 är hustrun på Sävast 8 tillbaka i längden. År 1705 noteras ”hustrun gammal över 63 år” vilket inte stämmer, de har son och 2 döttrar på hemmanet det året.  Kända barn.

-          Daniel Jonsson, f. o. 1682, död 1742-06-19, bonde på Sävast 8 se nedan,

-          Brita Jonsdotter f. 1689, död 1707-01-19 i ”rödmässling” på Sävast 8,

-          Karin Jonsdotter, nämnd i hfl 1732-39,

-          Anna Jonsdotter, nämnd i hfl 1732-39,

Daniel Jonsson f. o. 1682 tar över Sävast 8 år 1708 efter fadern, gift 1706-12-02 med Marta Eriksdotter f. o. 1688 i Sundom, föräldrar Erik Andersson och Ella Andersdotter.  Daniel dör 1720-06-19, endast 38 år gammal och Marta död 1740-01-29 ”hustru 52 år”. De får 8 kända barn:

-          Jonas Danielsson f. 1707-09-25, död 1779-10-26 i ”lungsot” som bonde på Sävast 8, gift 1742-06-19 med Katarina Nilsdotter f. 1710-03-06 på Vittjärv 4, föräldrar Nils Larsson och Karin Olofsdotter, hon död 1780-12-20 på Sävast 8,

-          Brita Danielsdotter f. 1710-09-29, död 1791-05-05 i Gammelstad, gift 1735-01-09 med korpralen Daniel Stoltz f. 1712-02-24, föräldrar kyrkväktaren Daniel Trindelborg och Dordi Johansdotter i Gammelstad.  Daniel Stoltz avancerar till sergeant Pihlfeldt och dör 1761-07-18 i Gammelstad, Daniel Pihlfeldts farfar var också Britas farmorsfar guldsmeden m.m. Daniel Trindelborg i Avan,

-          Ella Danielsdotter f. 1712-01-30, död 1790-08-23 i Råbäcken, gift 1) 1737-12-08 med Lars Olofsson f. 1718-04-05 i Unbyn, föräldrar Olof Larsson och Magdalena Persdotter, död genom olyckshändelse 1756-08-23, gift 2) 1763-05-09 med Per Persson f. 1735-06-24 i Sävast, föräldrar Per Ersson och Anna Nilsdotter, Ella och hennes makar var de första bosättarna i Råbäcken,

-          Karin Danielsdotter, f, 1713-07-02. Död 1714-04-14,

-          Erik Danielsson Lustig, f. o. 1715, soldat på rote 73 ”Lustig” i Sävast i mars 1736, död 1740-01-28,

-          Daniel Danielsson f. 1716-03-05, ej i dödboken, troligan död som spädbarn,

-          Anna Danielsdotter f. 1717-05-06, ej i dödboken, död före 1632,

-          Olof Danielsson Wäst, f. 1718-12-07, soldat 1742-12 på rote 18 "Wäst" i Långnäs, gift 1745-03-05 med Karin Nilsdotter i Ängesbyn, utbytt 1747-05-25, därefter bonde i Ängesbyn, död där 1785-07-30.

 


 

Sävast 9 ”Peet”

Gården för Sävast 9 låg nära Sävastån på östra sidan om Kvarnbäcken och omfattade åren 1539 till 1563 troligen även de ägor som år 1564 blev Sävast 10, se detta hemman. Gårdens läge vid Sävastån gör att hemmanet troligen inte tillhör de äldsta i Sävast. När det fick namnet ”Peet” är oklart, det hade många ägare som hette ”Per” . Troligen var en av de första ägarna till detta hemman Per Unesson som nämns i bågamantalslängden 1539:1.

Per Unesson (Önisson) stod som ägare till detta hemman åren 1539 till 1577. Sistnämnda år betalar han ½ spann i tionde (1577:6). Året därpå finns två hustrur Karin i längden 1578:6, den som då betalar 2 skylar var troligen änka efter Per Unesson. Per Unesson hade i jordeboken 1543:2 det näst största hemmanet i Sävast, han fick betala 11 öre i skatt för 14 spannland åker, 8 lass hö och fiske ½ sp. Hemmanet var 3 spannland mindre än Sävast 1 som då var Sävast största hemman. År 1559 har han en måg på hemmanet (bågmantal 1559:10). Av påskalängden 1559:10 framgår att det fanns 2 hjonelag på hemmanet, alltså Per Unesson och hans hustru (Karin) samt deras dotter gift med mågen (Olof Nilsson), totalt fanns 9 personer varav 8 nattvardsgäster på hemmanet som också hyste 13 kor vilket var 2 fler än vad som fanns på Sävast 1.  År 1651 finns det en måg på hemmanet som skattar 11 öre för 8 markland och 2 öresland samt 4 gråskinn i vinterskatt (1561:5). Även detta år är det bara Sävast 1 som med sina 9 markland och 4 öresland som var större i Sävast. Ännu år 1563 finns en måg på hemmanet (1563:2) men år 1564 saknas mågen samtidigt som en ny bonde ”Olof Nilsson” tillkommit i Sävast (1564:6). Detta år finns det två Olof Nilsson även i tiondelängden (1564:6). Troligen har nu hemman nr 9 delats så att hemman nr 10 ”Västabäck” tillkommit, bonden på Sävast 10 Olof Nilsson som senare kallades ”Olof I Sundet” var troligen Per Unessons måg, se vidare Sävast 10. Efter delningen år 1564 fortsätter Per Unesson att driva Sävast 9.  Till Älvsborgs lösen år 1571 betalar han 9 mark och 6 penningar, förmögenheten värderad till 90 mark och 1 öre består av koppar värt 15 mark, 6 kor, 6 får, 4 getter och en häst (hingst).  Antalet kor har alltså mer än halverats från år 1559, möjligen har ett skifte ägt rum där arvingarna (två döttrar?) erhållit kor.  Per Unesson vekar dock fortfarande år 1571 vara en av de rikare bönderna i Sävast 1577 är som nämnts ovan sista året som Per Unessons namn står i längderna.

 

Den Karin änka som betalar 2 skylar i tionde år 1578 var troligen Per Unessons änka, Hemmaner verkar under året 1579 vara utan åbo men den Per Nilsson som nämns i tiondelängden 1580:5 kan vara åbo på detta hemman. Han verkar väl ung, och hemmanet för litet för att vara Per Unessons, här måste kanske ägareföljden ändras!

Per Nilsson som troligen innehade hemmanet vid 1600-talets början var i 70+ i roteringslängden år 1637, han var alltså född senast år 1567 och tidigast år 1558. Han fanns i kornlängden 1595:4 och innehar hemmanet enligt jordeböckerna år 1649 då han i fattiglängden kallas ”en utfattig gammal man”.  Men den Per Nilsson med hustru som står i mantalslängden detta år avses troligen efterträdaren Per Nilsson Lax med hustru Malin Nilsdotter.  Lille Per Nilsson avled troligen detta år och var då troligen cirka 82 år gammal och hade innehaft hemmanet i cirka 55 år vilket är möjligt men exceptionellt långt och kräver en förklaring, se om sonen Nils Persson och sondottern Malin nedan.

Per Nilssons hemman är ett av de mindre i Sävast, han kallas därför ”lille” Per Nilsson under de år han har en namne i byn. Hemmanet var dock i jordeboken 1613:9 på 1/4 mantal men i jordeboken 1617:1 är mantalet endast 1/6 en försämring med 1/12 mantal. Hemmanet har samma storlek 1628 men i jordeboken år 1632 har det minskat till 9/64 en minskning med 1/32 mantal. I jordeboken 1635 har hemmanet samma storlek men Per Nilsson noteras där som ”husarm”.  1636 är hemmanet på 13/64 men han noteras som utfattig det året.

Enligt roteringslängden år 1637 fanns det tre Per Nilsson i Sävast detta år, vilket var en för mycket, genom att jämföra de mantal som anges här med de i jordeboken samma år kan man identifiera Store Per Nilsson som har ett hemman på 19/64 mantal och Lille Per Nilsson som har ett hemman på 13/64 mantal, båda var 70+ 1637. Den tredje Per Nilsson som var 40 år 1637 har ett hemman som var på 13/64 alltså lika stort som Lille Per Nilssons, men två hemman med detta mantal fanns inte i Sävast år 1637, troligen avsågs Nils Persson, en son till lille Per Nilsson. Att de inte står tillsammans beror på att de står i olika listor, sonen står i listan över män 15-60 år och fadern i listan över män över 60 år. I den senare listan står även andra som inte är aktuella för utskrivning bland dem knekten Nils Persson, oklart om man menade lille eller store, och hustru Kerstin på Sävast 8.

Lille Per Nilssons hemman var år 1638 på 11/64 mantal, år 1641 betecknas Per Nilsson igen som husarm men hemmanet är nu på 11/32, år 1642 noteras 23/64 alltså en liten förbättring. En klar försämring sker år 1644 då endast 3/16 noteras vilket är en halvering sen 1642. Även 1645 har hemmanet denna storlek men Per Nilsson får nedsatt skatt motsvarande halva mantalet, så även år 1646 men 1647 betalar han full skatt på sina 3/16 mantal. I mantalslängden år 1645 fanns ingen Per Nilsson men väl tre Nils Persson, en var smed, troligen samme som knekten store Nils Persson, den andre kallas knekten lille Nils Persson och den tredje Nils Persson har inget attribut men på gården fanns bara en hustru, troligen sonhustrun till lille Per Nilssons, som troligen själv bodde på samma hemman.   Han själv som inte stod i mantalsängden detta år var troligen befriad från mantalspeng, men året därpå står han som bonde igen i mantalslängden och jordeboken, och i fattiglängden detta år kallas han fattig och får halva skatten förmedlad. I mantalslängden år 1647 står Per Nilsson namn men bara en sonhustru är markerad, troligen densamma som noterades som Nils Perssons hustru i mantalslängden 1645.

Per Nilson finns i jordeboken 1648 med ett hemman på 23/128 mantal, viket är nästan lika med 3/16 mantal.  Men den Per Nilsson med hustru som finns i mantalslängden 1649 var troligen mågen till sonen Nils Persson, alltså Per Nilsson Lax och hans hustru Malin Nilsdotter. Två Nils Persson finns i mantalslängden detta år, knekten Nils Persson med en dotter och Nils Persson med 2 döttrar. En av dessa borde ha bott på Sävast 6, den andra på Sävast 12.  I jordeboken 1649-1650 var det troligen Per Nilsson på Sävast 9 som hade ett hemman på 29/128 mantal. Men Sondottern Malin Nilsdotter och hennes make Per Nilsson från Rutvik hade troligen redan 1649 tagit över hemmanet efter lille Per Nilsson. 

Ägarskiftet på Sävast 9 mellan lille Per Nilsson via sonen Nils Persson till dennes dotter Malin Nilsdotter och soldaten Per Nilsson Lax är svårt att bestämma precist men år 1652 verkar den sistnämnde ha tagit över hemmanet definitivt.  Varför Per Nilssons son, Nils Persson inte tog över hemmanet måste bero på att han hade etablerat sig på annan ort möjligen som måg på ett större hemman än faderns, enligt 1645 års mantalslängd var han knekt, möjligen knekt och bonde.

Sävast 9 kan ju också haft en annan ägarlängd än den som här skisserats, men längderna visar att lille Per Nilsson under lång tid var innehavare av ett litet hemma, troligen det som kom att bli Sävast 9. Efterträdaren Per Nilsson Lax far var Nils Persson i Rutvik, kronologiskt är det möjligt att denne var son till Lille Per Nilsson i Sävast och att Per Nilsson Lax hustru Malin Nilsdotter då måste ha varit dotter till någon annan Nils, möjligen en Nils Persson i Sävast.

Per Nilsson Lax född i Rutvik cirka år 1624, föräldrar var Nils Persson och Cecilia Persdotter enligt dödnotisen, död 1708-01-26, ”84 år, levat med sin maka i 63 år”.  Makans namn var Malin Nilsdotter och troligen född på Sävast 9. Hon torde ha levt nästan lika länge som maken om de varit gifta i 63 år. Hon borde varit dotter till den Nils Persson som var son till Lille Per Nilssons på Sävast 9. Han får också heta Lille Per Nilsson de år det finns en Store Per Nilsson på Sävast 6. Per Nilsson Lax är knekt och noteras år 1662 gå för eget hemman i Sävastbyn. Han är vid Luleå Silverbruk bl. a. åren 1664 och 1672. Troligen var han där flera år, knektarna föredrog ofta det slitsamma bruksarbetet fram den mer riskabla krigstjänsten och arbetsledningen ville gärna ha knektar vana vid bruksarbetet[viii] .

 

Per Nilsson Lax står i mantalslängden sista gången år 1686, år 1687 har han lämnat över hemmanet till sonen Per Persson som då hade en hustru. Per Nilsson och Malin Nilsdotter hade följande kända barn:

-          Nils Persson Lax f. 1642 enligt dödnotisen men mer troligt år 1646, död 1637-07-26 i Sävast, Nils Lax är pikenerare enligt GMR 1689, ser ut att ha börjat som soldat 1666. I så fall är åldern högst 5 år för hög i dödboken. Avgår efter att ha tjänat i 28 år 1694 enligt GMR 1694. i vilken han anges som "gammal och sjuklig" och "han har hemman" därför får han inte soldathjälp. Hemmanet var i Boden där Nils var bonde några år efter sitt avsked, hustrun Karin Nilsdotter var född i Boden cirka 1649, föräldrar Nils Persson och Märta enligt hennes dödnotis.

-          Per Persson f. o. 1647, död 1719-06-03 på Sävast 9 som han tog över 1687 efter fadern Per Nilsson Lax, mer om honom nedan,

-          Hans Persson f. o. 1657, antogs till soldat i december 1677, han går för fadern Per Nilsson i Sävastbyn, död i oktober 1678 vid Large enligt en rulla från år 1678,

-          Marta Persdotter f. o. 1664, död 1751-07-27 på Sävast 2, gift o. 1698 med Erik Olofsson på Sävast 2, se detta hemman.

Per Persson f. o. 1647, död 1719-06-03, 72 år gammal, gift 1681-12-04 med Ingeborg Nilsdotter från Vittjärv f. o. 1550, föräldrar Nils Olofsson och hans hustru Sigrid, Ingeborg död 1734-08-26 på Sävast 9, hon är troligen några år yngre än de 84 år som står i dödnotisen, följande barn är kända;

-          Malin Persdotter f. o. 1681, död 1764-04-20 på Svartbjörsbyn 2, gift där med Olof Eriksson f. o. 1682 död 1756-03-16, deras son Erik Olofsson kommer att bruka Sävast 5, se detta hemman,

-          Sigrid Persdotter f. o. 1691, död 1707-01-29, 15 år 9 mån 2 veckor gammal,

-          Per Persson Kank f. o. 1694, soldat 1711, 21 år enligt GMR:1715, utbytt i maj 1716 men utskriven igen i augusti 1718, utbytt i februari 1722 mot brodern Jöns, se nedan, sedan bonde på Sävast 9, Per död där 1734-12-07, gift 1720-01-20 med Karin Månsdotter f. o. 1700, död 1783-03-19 i Sunderbyn, där hon möjligen var född,

-          Karin Persdotter döpt 1700-02-18, troligen död som spädbarn,

-          Jöns Persson Kank döpt 1702-12-31, ersatte brodern Per som soldat i februari 1722, gift 1727-12-03 med Brita Jönsdotter från Svartbjörsbyn, Brita var f. o. 1705 och efter Jöns död 1736-06-25, gifte hon om sig med soldaten Nils Larsson Kurfurste på Svartbjörsbyn 11,

-          Olof Persson döpt 1703-04-19, troligen död som spädbarn.


-           

Sävast 10 ”Västabäck”

Detta hemmans gård låg väster om Kvarbäcken vid Sävastån, och har troligen alltid legat där som namnet anges. Det bildades troligen genom en delning av Per Unessons hemman Sävast 9 år 1564, se detta hemman. 

Olof Nilsson eller ”Olof i Sundet” var måg till Per Unesson och deras gårdar låg vid Sävastån och kvarnbäckens utflöde i ån. Som namnet anger låg Sävast 10 på västra sidan av bäcken medan Sävast 9 låg på östra sidan av samma bäck. Att Sävast 10 är ett relativt ungt hemman ses om man studerar strandlinjerna som finns tecknade i ”Boken om Sävast” . Möjligen är det på grund denna närhet till vattnet som innehavaren kallas Olof i Sundet. Olof Nilsson betalar 6 mark, 3 öre och 15 penningar för Älvsborgs lösen åt 1571, förmögenheten värderad till 70 mark 2 öre. Det finns dock även en Olof Nilsson på Sävast 4 detta år så en förväxling är möjlig. I längderna 1572 är det i stort sett omöjligt att skilja på dessa två, men den som kallas ”Olof i Sundet” i tiondelängden 1573:3 bör ha varit Olof Nilsson på Sävast 10. Han betalar då 2 ½ skylar säd i tionde vilket tyder på en god skörd det året. Han kallas ”Olof i Sundet ” i längderna under en följd men år 1582 har det tillkommit en Nils Olofsson utan att någon annan bonde bortfalligt, han står direkt under den ene Olof Nilsson, så troligen var han son till denne som troligen var Olof Nilsson på Sävast 10. I tiondelängden 1588 finns fortfarande två Olof Nilsson i Sävast men troligen är det Olof Nilsson på Sävast 10 som nu kallas lille Olof Nilsson för att skilja honom från store Olof Nilsson på Sävast 4. I tiondelängden 1594:3 saknas Lille Olof Nilsson. Det verkar som om en Nils Olofsson nu är bonde på Sävast. En svårighet är att denne tycks ha funnits i längderna samtidigt med de båda Olof Nilsson.

 

Lille Nils Olofsson innehar troligen Sävast 10 från år 1594, han har troligen sambrukat hemmanet med sin far från år 1582 , han kallades ”lille” i längderna för att skilja honom från Store Nils Olofsson på Sävast 4. I hjonelagslängden 1611-01-18 kallas han änkling.  I jordeboken 1613:9 var Lille Nils Olofssons hemman på 1/3 mantal vilken inte var ett litet hemman men mindre än Store Nils Olofssons hemman på 1/2 mantal. I jordeboken 1617:1 är ”lilles” hemman på 1/2 mantal, en klar förbättring men fortfarande mindre än ”store” som nu har 3/4 mantal.

I jordeboken 1618:1 har Grels Larsson ersatt store Nils Olofsson, se Sävast 4, och Lille Nils Olofsson som inte längre kallas ”lille” har ett hemman på 1/4 mantal detta år. Nils Olofsson och Jöns Olofsson har båda hemman på 1/4 mantal i längden 1620:13. Nils Olofsson hemman var även i längden 1621:5 på 1/4 mantal.  I längden 1623:3 har han hela 1/2 mantal och i roteringslängden 1623 kallas han ”lille” trots att han var den ende Nils Olofsson i längden. Han finns i tiondelängderna år 1624-1625, men i tiondelängden år 1626 har han ersatts av Olof Nilsson, troligen en son.  I längden 1628:9 var Nils Olofsson tillbaka, hemmanet 1/4 mantal men i jordeboken 1632 står Olof Nilsson för ett hemman på 19/64 vilket var 3/64 större än Nils Olofssons hemman år 1628.

Olof Nilsson var 60+ i roteringslängden 1637 alltså född senast 1577 och tidigast 1568, han finns i jordeböckerna senast året 1640, hemmanet var då fortfarande på 19/64 mantal. Hustru Anna, Olof Nilssons noteras i fattiglängden 1646 som utfattig och befrias helt från skatt, hennes hemman var 19/64 som i jordeboken samma år var bokfört på Nils Hansson som även han får 19/64 ”förmedlat”, troligen var Nils måg till Olof och Anna.

Nils Hansson står för hemmanet i jordeböckerna åren 1641-1659, hemmanet var då på 19/64 mantal men åren 1642-1645 noteras han som ”husarm” och år 1646 får han hela skatten efterskänkt, 1647 -1649 får han 11/64 ”förmedlat” . I mantalslängden 1642-1646, då det noteras att han var knekt, var endast hustrukolumnen markerad, 1647 saknas Nils Hansson, 1648-1649 finns hans namn men inga markeringar, 1650 fanns en piga, 1651-1652 inga markeringar, 1653-1654 var en hustru på hemmanet, 1655 kallas hon knekthustru och 1659 står hon som Nils Hanssons Karin och har en piga, åren 1660-1665 har hon en dotter.  År 1665-1667 står hon i jordeboken för hemmanet. I mantalslängden år 1669 har hustru Karin N.H. 1 privatperson, knekt, knekthustru och en gammal på hemmanet, 1671 saknas ”gammal”, Hustru Karin var troligen dotter till Olof Nilsson och hans hustru Anna.

Per Larsson står för hemmanet i mantalslängden 1674-1675, han var själv knekt och har en knekthustru och en gammal på hemmanet, 1674-06-10 betalar han 5 mark för bårkläde, oklart för vem, borde vara en vuxen person. Även 1678 -1683 har han en knekthustru och en gammal på hemmanet. År 1682 kallas han Per Larson Bänds.  I en skrivelse daterad 1680-02-24 kallar han sig fattig med hustru och 5 barn samt 4 kor till låns på hemmanet. Per Larsson var möjligen måg till företrädaren Nils Hansson.

År 1684 har han knekthustru, en dotter och en gammal på hemmanet. År 1685 saknas dottern och år 1686 även den gamla. Åren 1687-1688 har han knekthustru, son och gammal på hemmanet. 1690 saknas Per Larsson i mantalslängden.

Nils Persson (Vall ) finns på hemmanet år 1690, 1692 står Per Larssons namn i mantalslängden men endast son och sonhustru var markerade, 1693-1695 står Nils Persson med hustru på hemmanet. 1695-1696 finns även ett syskon på hemmanet (Per Larssons dotter).  1697-1700 finns endast Nils Persson med hustru på hemmanet.  Det är troligt att knekten Nils Persson var son till knekten Per Larsson.

Nils Nilsson med hustrun Anna Larsdotter tar över år 1701 som brukare av Sävast 10 som då var ett kronohemman på 37/128 mantal.

Nils Nilsson var f. o. 1662 på Sävast 7, död 1745-08-26 på Sävast 10, han kallas då ”danneman” och påstås vara 83 år men han var troligen yngre än brodern Hans Nilsson som övertagit Sävast 7 efter deras far Nils Hansson, se detta hemman. Nils gifte sig omkring år 1700 med Anna Larsdotter.

Anna Larsdotter var f. o. 1670, död 1734-07-05, föräldrar Lars Andersson och Anna Eriksdotter på Sävast 8, se detta hemman. Hon var syster till Erik Larsson på Sävast 6, se detta hemman.

Nils och Anna hade följande barn:

-          Nils Nilsson döpt 1702-02-09, död på Sävast 10 1721-12-13, ”dräng 20 år,

-          Karin Nilsdotter f. 1704-09, död 1708-05-31, 3 år 38 veckor”,

-          Anna Nilsdotter f. 1707-05-30, död 1794-05-06 på Sävast 2, gift 1731-03-11 med Per Eriksson döpt 1706-01-25, död 1775-09-19, föräldrar Erik Olofsson och Marta Persdotter på Sävast 2, se detta hemman,

-          Lars Nilsson f. 1710-11-02, död 1785-10-21 i Sävast, gift 1736-11-29 med Beata Enoksdotter f. 1709-12-02 på Boden 1, föräldrar Enok Enoksson och Karin Jönsdotter, Beata död i Sävast 1784-02-06,

-          Johan Nilsson Kank f. 1713-08-26, död 1742-01-04 i Pernå socken, Finland . Soldat 1737-03-15 på rote 75 ”Kank” i Sävast. Dör ogift.

Lars Nilsson och hans hustru Beata Enoksdotter övertar åborätten till Sävast 10 efter Lars far Nils Nilsson.

Sävast 11 ”Norrigård”

Sävast 11 låg på 1704 års karta på östra sidan av Kvarnbäcken, uppe vid byinhägnaden, då det finns en gård här även på 1645 års karta så kan man anta att den funnits här under 1600-talet. I Boken om Sävast kallas gården ”Ostadill” men ett delhemman kallas ”Norrigård” vilket borde ha varit det ursprungliga namnet. När detta hemman delas i två hemman på 1700-talet så placeras gården för delen 11a öster om ”Ostigård” och får namnet ”Ostadill” och delhemman 11b behåller platsen för det gamla ”Norrigård”.

I jordeboken 1543:2 så noteras 11 jordägare i Sävast men endast 10 kan kallas hemmansägare, då Jöns Klemetsson efterträds av änkan Gertrud och så verkar det ha endast funnits 10 hemman i Sävast, med nio bönder och en änka. Av två tänkbara ägare till Sävast 11, Jöns Persson och Per Hansson har jag valt den senare vilket kan vara fel. Jöns Persson redogörs för under ”övriga jordägare i Sävast”, se nedan.

Hans Persson är nämnd i bågamantalslängden 1539:1, han var då ensam vuxen man på hemmanet som enligt jordeboken 1543:2 skattade 5 öre 16 penningar för 6 ½ spannland åker, 6 lass hö och fiske värt ½ spannland. Det är då det näst minsta hemmanet i Sävast, det minsta tillhör då Jöns Klemetsson som behandlas under Sävast 12, se detta hemma. Hjälpgärden 1553:2 visar att han bl.a. ägde 5 kor. Åren 1555-1558 har han fiskat gädda i Kyrkträsk. Enligt bågamantalslängderna 1557:2 och 1558:18 har han de åren en son på hemmanet (son även I 1559:10). Enligt påskalängden 1559:10 så finns ett hjonelag, totalt 9 personer varav 6 nattvardsgäster på hemmanet som också hyste 7 kor. Skörden på 15 skylar korn var också bland de större i Sävast.  Han betalar i skinnskatt 13 gråskinn och 1 hare samma år vilket var högst i Sävast.  Han tillhör också de tre bönderna i Sävast som betalar mest i tionde å 1559. I tiondelängden 1569:5 har han efterträdds av Per Hansson, troligen den son som funnits tidigare på hemmaner enligt bågamantalslängderna . Hans Perssons nämn står i längden för vinterskatten (bågmantal) men saknas i tiondelängden år 1571, möjligen så dör han på våren – sommaren detta år.

 

Per Hansson fanns alltså första gången i längderna 1565, han ger då 1 ½ skyl i tionde, vilket är lika med vad andra besuttna bönder i Sävast ger det året. Han räknas som vuxen år 1557 och bör ha vart född i början på 1540-talet. I bågamantalslängden 1570:2 står fortfarande Hans Pedersson med son.  Till Älvsborgs lösen år 1571 är det fortfarande fadern som står noterad, han betalar 10 mark 7 öre 18 penningar för en förmögenhet värderad till 109 mark 4 öre och bestående av tenn värt 2 m, koppar värt 1 m, 6 kor, 1 stut 2 år, 1 kviga 2 år, 1 kviga 1 år, 11 får, 3 getter, 1 svin, ett sto värt 8 m och en hingst också värd 8 m. Sonen Per får alltså överta ett solitt hemman, då han övertar hemmanet under år 1571. ”Peder” Hansson står nu regelbundet i längderna och det är han som betalar 30 öre i ”hjälpskatt” för hemmanet år 1599, han betalar för 7 tunnor säd, 8 kor och en hingst. I mantalslängderna 1600:3 och 1601:4A är hemmanet ett av fyra hela hemman i Sävast.

I landskapshandlingarna saknas Per Hansson i Sävast i de olika längderna, två Nils Persson finns nu i längderna varav den ene verkar ersätta Per Hansson, Denne som senare kallas ”store” Nils Persson är möjligen Per Hanssons son. Sista året som Per Hansson står i längderna var alltså år 1601.

 

Store Nils Persson finns troligen på Sävast 11 i längderna 1602:7, 1603:4, 1604:2, dock utan epitetet ”store” men i tiondelängden 1604:11 och efterföljande längder så finns både s. Nils Persson och l. Nils Persson, så t.ex. i tiondelängden 1608:8, 1611:12 och 1612:9, I jordeboken 1613:9 har store Nils Persson ett hemman på 3/8 mantal meden Lille Nils Persson på Sävast 3 har 1/4 mantal. Båda finns i tiondelängderna 1614 – 1616 men 1617 efterträds Store Nils Persson av Hustru Elin medan Lille Nils Persson var kvar i längden.  Men i jordeboken 1617:1 var Store Nils Perssons namn kvar, hemmanet var fortfarande på 3/8 mantal medan Lille Nils Persson har 1/4 mantal. I Jordeboken 1618:1 har Hustru Elin tagit Store Nils Perssons plats och attributet ”lille” slopats på ”lille” Nils Persson.  Hustru Elins make Nils Persson dog troligen redan 1617 även om namnet var kvar i jordeboken det året.

Hustru Elins hemman var 1618 på 3/8 mantal och ”lille” Nils Perssons på 1/4 mantal. Elins hemman behåller den storleken i längderna men 1628 har det minskat till 1/4 mantal alltså med 1/8 mantal möjligen var en dotters del avvittrad, i längden 1628:9 finns också (lille?) Nils Persson med 1/4 mantal. I jordeboken 1632 finns hustru Elin men nu med ett mycket litet hemman på 1/16 mantal, hon betecknas också som utfattig 1632-1634 vilket gör att hon inte behövde betala skatt de åren.

Jöns Nilsson som var 43 år i roteringslängden år 1637 och var alltså född år 1594. Han har ett hemman på 13/32 mantal i jordeboken 1632, Jöns var troligen son till Nils Persson och hustru Elin, hemmanet var nu marginellt (1/32 mantal) större än på deras tid. Något märkligt är det att hustru Elin har kvar ett minimalt hemman i jordboken, hennes hemman finns inte kvar i jordeboken 1635 då Jöns Nilssons hemman hade ökat till 17/32 alltså med 4/32, mer än de 2/32 som kan ha kommit från hustru Elins hemman. År 1637 har Jöns Nilssons hemman minskat och var nu igen på 13/32 mantal. Hemmanet har sedan detta mantal till år 1646 då det noteras för 27/64 mantal, en marginell ökning och det var 13/64 mantal igen år 1647, ingen reell förändring alltså, Jöns Nilssons hemman har sedan denna storlek till 1651 då det noteras för 21/64 alltså en minskning med 5/64 mantal, 1654 var sista året som Jöns Nilsson står i jordeboken, hemmanet var då fortfarande på 21/64 mantal, en storlek som det även har 1655 då Erik Jönsson står som ägare för ett hemman på 21/64 mantal. Åren 1653-1655 hade Jöns Nilsson en knekt med knekthustru samt en piga på hemmanet i mantalslängden, år 1652 hade han en son, troligen var denne son samme som knekten 1653-1655 och den Erik Jönsson som tar över hemmanet 1655 i jordeböckerna men först år 1660 för gått i mantalslängderna. Han var då 66 år och behövde inte betala mantalspeng sedan 2 år tillbaka.

Erik Jönsson var trolig son till Jöns Nilsson, han var troligen yngre än 15 år 1637 alltså född senare än 1622. Erik Jönsson står för hemmanet 1655, 1659, 1665, 1667 i jordeböckerna och i mantalslängderna åren 1660-1688. År 1690 tar Jöns Eriksson över i mantalslängden. Erik Jönsson var alltså troligen knekt 1653-1655 men blir troligen bonde före 1662 för han finns inte i Kenneth Mossbergs soldatmaterial som endast i undantag omfattar soldater som var aktiva under Karl X:s tid. Han var gift med Ella Olofsdotter enligt sonen Jöns dödnotis, se nedan. Förutom Jöns hade han ytterligare 3 barn, som noteras som syskon till Jöns i mantalslängderna . Av dessa var minst 2 döttrar vilket framgår av mantalslängden år 1688. Dottern Cecilia Eriksdotter ”Sisla” dör som piga i Sävast 1740-12-23, 77 år enligt dödnotisen, namnen på de övriga 2 barnen är inte kända.

Jöns Eriksson f. o. 1650 på Sävast 11, död där 1711-02-26, 61 år gammal, gift 1) 1681 eller 1682-04 med Mariet Olofsdotter från Måttsund, 2) med Anna Larsdotter från Svartbyn 3. Enligt Jöns Erikssons dödnotis var föräldrarna Erik Jönsson och Ella Olofsdotter i Sävast.  Han var bonde på Sävast 11.  Jöns far Erik Jönsson och dennes far Jöns Nilsson var också bönder på Sävast 11.  Ett inventarium upprättades 1711-03-20, döttrarna Ella, Karin och Cecilia omnämns, vidare deras styvmoder Anna Larsdotter född i Svartbyn. Jöns har alltså tidigare varit gift med döttrarnas moder. Inventarium gjordes hos Hans Olsson i Måttsund, som var barnen i Sävasts morbror.  En hustru Mariet, Jöns Erssons i Sävastbyn vittnar på tinget 1692-09-30, detta bör ha varit döttrarnas moder.  Styvmodern Anna Larsdotter som dör 1719-12-31 i Svartbyn hade tydligen flyttat tillbaka dit efter Jöns Erssons död. Makarna var båda omgifta på äldre dagar, exakt när är svårt att fastställa. Att Annas broder Lars Larsson i Svartbyn bevittnar bouppteckningen styrker hennes identitet.

Jöns Eriksson hade i yngre dagar varit soldat, han var 1676-03-18 vid kapten Albrekt Johan Wejers tremänningar i Jämtland och i januari 1681 var han vid Livkompaniet. Åren 1682-1683 erhåller han boskapspengar och till år 1688 har fadern en knekt och en knekthustru på hemmanet, troligen Jöns och hans hustru Mariet. Troligen avgick han 1689 för att bli bonde på Sävast 11.  Med Mariet Olofsdotter fick han följande kända barn:

-          Karin Jönsdotter f. o. 1684, se nedan,

-          Olof Jönsson Lustig f. senast 1691, son i mantalslängderna 1705-1709 men inte med i bouppteckningen 1711, soldat på rote 73 ”Lustig”. Kommenderad till Nymynde 1710-05-28 (en dödsdom, nästan ingen kom levande därifrån). Alltså död 1710,

-          Ella Jönsdotter, endast känd från bouppteckningen.

-          Cecilia Jönsdotter, endast känd från bouppteckningen.

Karin Jönsdotter f. o. 1684, död 1764-10-28 på Sävast 11, gift 1713-11-29 med Nils Nilsson f. o. 1685 på Harads 3, föräldrar Nils Nilsson och Karin Larsdotter enligt dödnotisen, Nils död 1738-05-22, 53 år och kallas ”unge” Nils Nilsson, ”gamle” N. N. var bonde på Sävast 10 De fick endast ett barn, unge Nils Nilsson var under många år under deras äktenskap ej närvarande på hemmanet.  Det blir deras enda barn, dottern Karin som tar över hemmanet, troligen var hon den ”Kerstin” som föddes 1714-11-05 för någon dotter Karin finns ej i födelseboken

Karin Nilsdotter f. 1714-11-05, kallad ”Kerstin” i födelseboken, hon är inte funnen i dödboken, men enligt husförhörsboken död 1786, gift 1734-01-22 med Olof Olofsson f. o. 1699 på Boden 4, föräldrar Olof Nilsson och Anna Eriksdotter. Olof Olofsson dör 1748-11-19 på Sävast 11. Olof var soldat på rote 65 ”Bruse” 1720-01 – 1728-07-11. Modern kallas felaktigt ”Månsdotter” i Olofs dödnotis. Olof och Karin får 5 barn på Sävast 11.

Sävast 12

En möjlig föregångare till Sävast 12 är det hemman som innehades av Jöns Clemetsson enligt jordeboken 1543:2. Hans hemman skattade 3 öre 8 penningar för 4 spannland och 4 lass hö. Detta hemman verkar vara ett knekthemman men i så fall tillhörde Jöns Clemetsson de allra första inhemska knektarna som kung Gustav organiserade för att ersätta de dyra tyska legoknektarna och de uppbådade bönder från t.ex. Dalarna som han inte litade på.  Jöns Clemetsson har en samtida namne i Alvik som var bror till Tomas Clemetsson farfar till den kände knekten och hövitsmannen Per Clemetsson (se sid 18 i ”Per Clemetsson och hans arvingar”). Av längderna framgår att Jöns Clemetsson i Sävast inte var identisk med Jöns Clemetsson i Alvik. I jordeboken av år 1543 fanns även änkan Margit som ägde 1 spannland 1 skälsland även ägde 2 spannland åker i Alvik . Möjligen var Margit född i Alvik och gift till Sävast.

Jöns Clemetsson finns inte med i bågamantalslängden 1539:1 som upptar nio bönder i Sävast, i jordeboken 1543 har en bonde, Jöns Clemetsson, tillkommit. Han finns även i jordeboken 1546:5 som inte har några förändringar från år 1543. Men i bågamantalslängden 1546:5 finns i stället för Jöns en hustru Gertrud utan angivet bågmantal, hustrur anges normalt inte i denna typ av längd. I längden 1547:1 finns varken Jöns Clemetsson eller hustru Gertrud.

 

Hustru Gertrud var troligen änka efter Jöns Clemetsson i Sävast.  Hon ger en skyl i tionde enligt längden 1557:2, som var den första längd som hon kunde förväntas vari i efter 1547 så hon har nog innehaft hemmanet i tio år 1557. I påskalängden 1559:10 finns endast ½ hjonelag (hustru Gertrud själv) på hemmanet där det finns totalt 4 personer varav 3 var nattvardsgäster, hemmanet skattade för 6 skylar korn och hade 4 kor. Man betalar även 24 penningar i arvsskatt vilket var högt.  Hustru Gertrud finns i påskalängden 1561:5 men saknas i tiondelängden samma år då ingen från detta hemman verkar betala tionde.  I jordeboken samma år är hon dock ersatt av Clemet Jönsson som säkert var hennes och Jöns Clemenssons son.

 

Clemet Jönsson står för första gången i jordeboken 1561:5, han betalar 4 öre 8 penningar för 3 markland och 2 öresland jord samt två gråskinn i vinterskatt, han var alltså enda vuxna mansperson på hemmanet som var det minsta i Sävast.  Hustru Gertrud står i tiondelängden 1562:7 men det är Clemet Jönsson som erhåller 8 öre i ”hjälppengar” samma år. Modern Gertrud lever alltså detta år. I tionde gav Clemet Jönsson 1 skyl enligt 1563:2. Han verkar nu ha definitivt tagit över hemmanet från sin mor Gertrud och hans namn står nu i längderna . I Älvsborgs år 1571 lösen betalar Clemet Jönsson 7 mark, 3 öre och 6 penningar för en förmögenhet värderad till 73 mark och 7 öre bestående av koppar värt 7 mark, 5 kor, kviga 1 år, 12 får och 4 getter. Han saknar häst men är inte direkt fattig.  Året 1576 står hans namn för sista gången i en längd, tiondelängden 1576:5 då han betalade ½ skyl i tionde. I tiondelängden 1577:6 saknas hans namn men en hustru Ingrid som betalar 1 skyl i tionde är troligen hans hustru.

 

Hustru Ingrid står i längderna 1577 – 1578 och i tiondelängden 1578:6 kallas hon änka. Vad som händer med henne och detta hemman är oklart, men antalet hemman i Sävast verkar ha minskat och längderna från början av 1580-talet har 9-10 skattebetalande bönder/änkor.  Om detta hemman var samma som det senare Sävast 12 så har det nu lämnats öde eller möjligen uppgått i något av de större hemmanen i Sävast.

 

Sävast 12 avviker i den fasta hemmansnumrering som infördes omkring år 1700 och finns dokumenterad i 1704 års karta. Hemman var i huvudsak numrerade från öster till väster men Sävast 12 som är granne till Sävast 2 och Sävast 3 avviker.  Även på 1645 års karta var hemmanen numrerade, men då från väster till öster, två hemman med nr 12 och nr 13 avviker dock från det mönstret, ett av dessa var det som år 1704 var nr 12, troligen det som redan på 1645 års karta hade detta nummer. Numreringen av hemmanen på 1645 års karta är inte korrelerad till listan med numrerade ägare och hemman, den är därför i stort sett värdelös för identifiering av hemman, man kan däremot anta att där det fanns gårdar på kartan så fanns det gårdar i verkligheten, av de två gårdarna med nummer 12 och 13 på 1645 års karta var troligen ett det som blev nr 12 på 1704 års karta och den andra var gården som år 1645 beboddes av hustru Mariet, änka efter Pål Persson som var son på Sävast 1 ”Ostigård”. Hennes hemman var en avvittring från Sävast 1 som återgått till detta hemman före år 1659. Troligen var även Sävast 12 avvittrat från Sävast 1.

Teorin är att Sävast 12 var ett knekthemman som avvittrats som bostället till knekten på Sävast 1, att hans namn var Erik Persson gör det möjligt att han var en yngre bror till bröderna Pål och Olof som senare delar på Sävast 1.  Första gången som Erik Perssons namn förekommer var i tiondelängden 1611:12, hans namn står näst sist i längden med bara Jöns Olofsson under sig, I tiondelängden 1612:11 står Erik Mattsson på denna position i listan, möjligen en felskrivning. I jordboken 1613:9 står hustru Anna med 1/8 mantal på denna position, under hustru Annas namn står Jöns Olofssons, han har ett något större hemman på 1/6 mantal. Hustru Anna står sedan i längderna årligen till år 1617 då Erik Persson är tillbaka i jordeboken, hans namn står på samma position som tidigare, alltså näst längst ner i listan men Erik Perssons hemman noteras nu för hela 5/8 mantal vilket är något större än Ture Erikssons 9/16 mantal och mycket större än Per Jönssons hemman på 1/4 mantal. Även andra hemman har 1617 från ”normalt” avvikande storlek så frågan är vilken vikt som kan ges denna jordebok.  I jordeboken 1618:1 verkar det mesta vara ”normalt” igen, hustru Anna var då tillbaka igen på sin plats i listan och nu med bara 1/8 mantal igen, en ”normal” storlek för ett knekthemman. Sävast 1 är nu delat på bröderna Pål och Olof Persson som totalt har 7/8 mantal, de verkar ha fått igen de 4/8 mantal som Per Jönsson ”lånade ut” till Erik Persson året innan.  Hustru Anna står med sitt lilla hemman på 1/8 mantal i längden 1628:9. Detta är det sista året som hustru Anna finns i längderna.

Erik Persson var den första knekten på hemmanet och de innehade det åren 1611 – 1628 och hans hustru Anna stod ensam för hemmanet de sista tio åren. Erik Persson dog troligen i det krig som skulle komma att vara i trettio år på kontinenten.

År 1632 har troligen knekten lille Nils Persson övertagit Sävast 12, även han verkar ha fått ”låna” mantal från Sävast 1, om man jämför med jordeboken år 1621 så har bröderna Pål och Olofs hemman tappat 52/128 medan Lille Nils Perssons hemman är 35/128 mantal större än hustru Annas. I jordeboken 1635 är dock lille Nils Persson hemman bara på 11/32 och han uppges vara fattig och tigga vilket är snäppet värre än att vara ”husarm”, I jordeboken år 1636 är han ”utfattig” och har ett hemman på 11/32 mantal.  År 1637 har han ett lika stort hemman men ingen notering om fattigdom, år 1638 har hemmanet minskat marginellt till 19/64 mantal, hemman ökar år 1641 till 23/64 mantal, noteringarna är sedan något förvirrande, ”store” och ”lille” Nils Persson verkar i några längder vara omkastade, kanske skrivarna också hade svårt att ha ordning på dem, men vi kan anta att ”lille” Nils Persson i de flesta fall var Nils Persson på Sävast 12 och ”store” Nils Persson i de flesta fallen var Nils Persson på Sävast 6. Åren 1644 – 1646 noteras de för lika stora hemman på 23/65 mantal och åren 1647-1650 finns bara Nils Persson med ett hemman på 23/64 mantal i jordeboken. Troligen var detta Nils Persson på Sävast 6. I jordeboken 1651 finns store Erik Persson som troligen är den nye knekten på Sävast, se mer om honom nedan.

Vad säger då mantalslängderna om lille Erik Persson, de börjar ju föras 1642 och då finns en Nils Persson med hustru och dotter samt en knekt Nils Persson där endast en hustru markeras, den förste Nils Persson har en hustru men ingen dotter år 1643, för knekten Nils Persson var läget oförändrat.  Åren 1643- 1644 har store Nils Persson hustru och 2 döttrar själv är han inte markerad, lille Nils Persson har endast hustru markerad. Det borde alltså ha varit store Nils Persson som hade hustru och dotter året innan. Notera att i fattiglängden 1644 fanns store Nils Persson knekt, alltså verkar båda varit knektar. I mantalslängden 1645 har ”smedz” Nils Persson hustru och 2 döttrar men är inte själv markerad, Nils Persson utan attribut har endast hustru markerad. I mantalslängden 1646 finns bara en ”lille” Nils Persson med hustru och son, borde varit ”store”, 1647 finns bara en Nils Persson med hustru och dotter men var inte själv markerad, detta var troligen store Nils Persson, år 1648 finns Nils Persson ”bergsoldat”, även denne borde ha varit store Nils Persson. År 1649 finns en knekt Nils Persson men endast en dotter är markerad, en annan Nils Persson har två döttrar, 1650-1651 finns en Nils Persson med endast en dotter markerad.  1651 finns en knekt Erik Persson men utan markeringar, detta kan varit knekten Erik Persson på Sävast 6. Hemmanet Sävast 12 verkar legat öde 1647-1650 är nu troligen redan då  ett kronohemman och något släktskap mellan innehavare eller ”åbor” behöver inte finnas.

Knekten lille Nils Persson var alltså innehavare av Sävast 12 från cirka 1632 till cirka 1647, då han troligen var död. Efterträdaren var möjligen en måg till lille Nils Persson.

Knekten store Erik Perssons namn finns alltså i längderna från år 1651. Han kalls så för att skilja honom från lille Erik Persson på Sävast 3, se detta hemman.  I jordeboken 1651 var detta hemman på 29/128 mantal alltså mindre än de 23/64 hemmanet var på år 1646 då det innehades av Lille Nils Persson, hemmanet har varit troligen varit öde 1647-1650 men den dotter som fanns i mantalslängden 1649 kan ju nu vara store Erik Perssons hustru. I jordeboken år 1652 finns två ”lille” Erik Persson och 1653-1654 finns två Erik Persson utan attribut, hemmanen var på 1/4 och 19/64 mantal, år 1655 hade store Erik Persson 19/64 medan lille Erik Persson hade 7/32 mantal (nästan 1/4 mantal) .  Samma mantal noteras i jordeboken 1659, I jordeboken 1665 är store Erik Perssons hemman noterat som ”öde”, enligt 1701 år jordebok skall Sävast 12 varit öde 1661-1662 men skattat igen 1663, viket inte stämmer med jordeboken 1665 då det noteras som ”öde”.

Store Erik Persson lämnar alltså hemmanet öde, möjligen år 1661 som anges 1701 men hemmanet saknas redan 1659 i mantalslängden. Åren 1651, 1652, står hans namn står Sävast 12 men inga markeringar finns, 1653-1654, 1659-1662, 1665 saknas Sävast 12, men 1674 står Store Erik Persson som knekt med knekthustru och en gammal på hemmanet, store Erik Persson verkar själv ha tagit upp Sävast 12 något av åren 1672-1673 men redan 1675 har hemmanet en Per Eriksson som ägare i mantalslängden, även han är knekt och har en knekthustru på hemmanet.

Knekten Per Eriksson efterträder alltså store Erik Persson på Sävast 12 år 1675, troligen var Per son till den förre åbon, hemmanet som legat öde var då troligen ett kronohemman, som ju inte kan ärvas men en arvinge har företräde till åborätten när en ny åbo skall tillträda på hemmanet.  Han har en hustru när han tillträder och så även åren 1678-1681.

Hustru Kerstin Stor står för Sävast 12 år 1682 men 1683 är Per Eriksson tillbaka i mantalslängden, han har hustru men är fattig och har hustru och barn men bara 2 kor till låns på hemmanet. Åren 1684-1688 är situationen oförändrad, År 1690 saknas hemmanet men 1692 finns knekten Per Eriksson med en son på hemmanet och år 1693 har en Erik Persson övertagit hemmanet. Hustru Kerstin dör troligen år 1690.

Erik Persson som ibland kallas ”lille” Erik Persson för att skilja honom från Erik Persson på Sävast 6 är troligen son till företrädaren. Erik Persson har en gammal, troligen fadern, på hemmanet år 1694 och en hustru år 1695-1696. År 1696 är hemmanet på 1/64 mantal, men år 1697 noteras det som ”öde”.  Erik Persson har inte mäktat att betala arrendet under dessa oår troligen har han legat efter med betalningarna sen 1695 då gården noteras ha lämnats öde i jordeboken 1704. I en lista över vilka som 1697 betalt en extraskatt på 3 daler per familj från åt 1694 resterar unge Erik Persson hela beloppet, han är nog ”utfattig”.

I jordeboken år 1730 är fortfarande Sävast 12 noterat som öde, Erik Perssons namn och mantalet 17/64 är fortfarande noterade.

Detta hemman som troligen bildades som ett knekthemman beboddes också uteslutande av knektar under 1600-talet till det lämnades öde 1695 enligt jordeboken 1704 men verkar varit bebott till år 1696 då ”lille” Erik Persson lämnat hemmanet öde. Han kan ha blivit soldat inom det nya ständiga knekthållet, men på vilken soldatrote om någon är oklart.


 

Sävast 13

Sävast 13 får stå för de hemman som inte fanns kvar då den fasta hemmansnumreringen infördes cirka år 1700. Ett sådant hemman var det som vid mitten av 1600-talet återgick till Sävast 1, se vidare detta hemman.

På 1500-talet fanns tidvis flera hemman som inte lätt låter sig inordnas i den fasta hemmansnumreringen, ett sådant var Jöns Clemenssons lilla hemman som redan behandlat under Sävast 12, Återstår Jöns Perssons hemman som verkar försvinna ur längderna med sonen Nils Jönsson år 1570. En Jöns Persson i Sävast finns noterad som vittne i ett brev som Jöns Nilsson skomakare visar upp för rätten i Stockholm i augusti 1490 (se ”Några Borgare…” ). Denne kan vara farfar till den Jöns Persson som nämns i längderna åren 1539 – 1561.

Jöns Persson var enligt jordeboken 1543:2 innehavare av ett hemman som skattade 7 öre för 9 spannland åker, 4 lass hö och fiske värt ½ spannland. Fyra hemman betalade mer i skatt och fyra skattade mindre inräknat änkan Margit vars lilla jordlott knappast kan kallas hemman. Jöns Persson är en av de nio bönder som nämns i bågamantalslängden 1539:1 där dessa bönder troligen har var sitt hemman.

Har ovan argumenterat för att hemman 3, 5 och 10 uppstod efter 1543 och har placerat de 8 övriga bönderna från 1539 på andra hemman, se dessa, därför får Jöns Persson placeras på nr 13.

I bågamantalslängden 1546:5 så har Jöns Persson en son på hemmanet vilket han även har i längden 1556:9 och längderna för mellanliggande år, I längden 1557:2 står han däremot ensam i längden. Vart sonen tagit vägen är inte möjligt att se, men sonen borde nu varit närmare 30 år gammal och hade möjligen tagit tjänst eller gift sig. Ingen av bönderna i Sävast har dock någon måg på hemmanet år 1557. Jöns Persson saknar son även år 1558 men har fiskat gädda i Ale träsk det året.

I påskalängden 1559:10 finns 1 ½ hjonelag på hemmanet och Jöns Persson betala r 16 penningar i arvsskatt, troligen då efter en förälder . Den andra föräldern är då det halva hjonelaget som förutom Jöns och hans hustru som finns på hemmanet. Hemmanet skattar för 12 skylar korn men har bara 3 kor. Totalt fanns 5 personer varav 3 nattvardsgäster på hemmanet, inga vuxna personer förutom de tre som utgjorde 1 ½ hjonelag. Jöns Persson finns i jordeboken 1561:5 men saknas i påskalängden 1561:5 och i tiondelängden 1561:5 där han ersatts av en Nils Jönsson. I jordeboken 1561 så var Jöns Perssons hemman på 6 markland och 4 öresland.

 

Nils Jönsson förekommer alltså för första gången i påskalängden 1561:5 och i tiondelängden 1561:5. Han verkan inte ha bott på faders hemman sen år 1556, se ovan. Han finns i tiondelängden 1562:7 och erhåller 10 öre i hjälppengar samma år. I jordeboken samma år står Jöns Persson, se ovan. Men från år 1563 har Nils Jönsson ersatt Jöns Persson i alla längder.  Han betalar ½ spann säd i tionde enligt 1563:2. I tiondelängden 1564:6 finns två Nils Jönsson, den ene gav 1 skyl och den andre 2 skylar säd i tionde!  I tiondelängden 1565:12 finns dock bara en Nils Jönsson som gav ½ skyl i tionde detta år.  Enligt bågamantalslängden 1566:8 så betalar Nils Jönsson 2 gråskinn i vinterskatt det året, han var alltså då ensam vuxen man på hemmanet. Sista gången Nils Jönssons namn står i längderna är i tiondelängden 1569:5 då han gav endast 1 kanna säd i tionde, detta var lågt endast änkan hustru Brita betalar lika lite i tionde. År 1570 finns inte Nils Jönsson i längderna, han ersätts inte heller av någon på hemmanet som verkar lämnas öde år 1570.

Några Soldater i Sävast

Föraren Erik Hansson Fransos var enligt Kenneth Mossberg från Sävast.  Han skrivs ut till knekt 1662, då lejd av Nils Larsson i Unbyn. Hemma 1667-1672, i Göteborg 1675, i Stockholm 1676, på skeppet Saturnus 1676 och kommenderad till Dalarö 1676-08-115, förd till Stockholm. Befordrad till Korpral 1676. I Stockholm 1677-05-12 på skeppet Rännarbanan och i Livkompaniet. Korpral vid överstlöjtnant Johan Neümeijers kompani i Dalarö 1677-06-08, vid ”Hans Kongl. Arme” 1677-09-09. Gör tjänst som furir vid Large 1678-07-11. Kvitterat hans lön för 1675 och 1678 i Luleå 1679-01-07, hans hustru Anna Larsdotter.

 

Rustmästare 1678-08, furir 1678-11-07 vid Ripa. I Ystad 1679 och i Stralsund 1680. Förare 1683-07-04, i Göteborg 1689-1690, kvitterat hans 1689 års lön 1690-02-24, hans hustru Anna Jacobsdotter (Fordell) vid Kyrkobordet. Avsked 1690-05-15 och erhållit underhåll från Vadstena krigsmanshus ”… som i 30 års tid tienat under Militien och därutinnan worden Brächlig …”. Kvitterat 1698 års underhåll på 11 daler 8 öre silvermynt i Luleå 1699-02-28, han själv.

 

Erik Hanson kallas på äldre dagar ”Fransell”, dottern Sophia Fransell har som föräldrar gamle föraren Fransell och hustru Anna Jacobsdotter när hon dör 1733-02-22, 41 år gammal och sonen borgaren Abraham Fransell var 69 år när han dog 1768-12-08. Abraham Fransells familj finns i Constantinus Lindfors sammanställning ”Luleå stad åren 1690-1780” på Leif Boströms hemsida.  Fann där kopplingen Fransos-Fransell-Fordell där men vad menas med ”Björsbyn”, Leif Boström har i ett i ett inlägg under ”Fordell” i Anbytarforum placerat hövitsmannen och landskaptenen Jacob Olofsson Fordell i Bensbyn men Erik Hansson Fransos/Fransell är troligen född på Sävast 2 som en yngre bror till Jöns Hansson och son till Hans Jönsson. Troligen var han född cirka 1640. Han finns troligen på Sävast 2 på 1670-talet med sin första hustru Anna Larsdotter (markeringar för knekt och knekthustru i mantalslängderna), men bor på 1690-talet i Gammelstad med sin andra hustru Anna Jacobsdotter Fordell. Han Lever där 1699 och dör troligen före augusti 1706 då dödbok börjar föras i Luleå socken.

 

Erik Hansson var gift 2 gånger, pigan Brita som dör 1707-08-30, 35 år gammal hade som föräldrar föraren Erik Fransos och Anna Larsdotter i Gammelstad. Den första hustrun Anna Larsdotter var möjligen från Sävastbyn och den andra hustrun Anna Jakobsdotter är troligen identisk med den hustru Anna Fordell som dör på Kyrkobordet 1724-12-19, 74 år gammal, föräldrar landskapten Jacob Olofsson och Barbro Abrahamsdotter. 1745-08-13 dör Jacob Jacobsson, 83 år, föräldrar hövitsman Jakob Fordell och Barbro Abrahamsdotter från Brändön.  Förridaren Erik Hansson betalar 1681-12-11 en daler för ”brudvinning” till kyrkan, alltså vid giftet med Anna Jakobsdotter Fordell, den första hustrun Anna Larsdotter dog troligen i början på detta år eller året innan eftersom hon kvitterar hans lön 1679-01-07 i Luleå (socken).

 

Trumslagaren Lars Eriksson Fransos på Kyrkobordet är en trolig son från det första giftet, han antogs 1684-01 och avgick med döden vid Libau i juni år 1702.

 

Profossen Jöns Johansson Lustig börjar som trumslagare år 1711 vid livkompaniet. År 1712 blev han soldat på rote 73 ”Lustig” i Sävast.  Enligt GMR 1712,1713,1715 och 1728 var Jöns Johansson Lustig född 1692. I dödboken 1685. GMR är förmodligen korrekt. Enligt roteringslängden i GMR 1728 angående rota 73 "Lustig” har en soldat utgått för Sävast 1 och var då fortfarande soldat.

Jöns får avsked som rotesoldat 1735 då enligt GMR 1740 rota 73 Lustig blir vakant. Blir 1:e profoss vid Västerbottens regemente 1738 då företrädare avlider. Enligt GMR 1740 är Jöns "presens i full mundering" vid mönstringen. Det påpekas också att han varit soldat i 24 år (1711-1735). Enligt HF bor Jöns och Brita samt dottern Brita kvar i Sävast i början på 1740 talet. Flyttar till Gammelstad där dottern Brita gifter sig med komminister Petrus Sundbergs son Simon Petrus som blir soldat Spelman senare Håhl. Jöns omnämns senast i GMR 1768 ” Förste profossen Jöns Lustig, 1759 den 5 Mars kasserad (avskedad) i stället införes...". Enligt A. Nordbergs i " Luleå Sockens Historia" är det denna Jöns Lustig som givit namn åt lustigbacken i Gammelstad. Nordberg anger att Jöns härstammar från Sävast. Vid närmare granskning av födelseboken visade det sig att tolvmannen Johan Nilsson från Heden samt dennes Johan var dopvittne för två av Jöns barn, vidare var Jöns dopvittne när Johans son Hans döps. I HF 1708-31 finns även Jöns äldsta bror Nils som blir bonde i Avan då han gifter sig med en änka där år 1713. Jöns yngste bror Johan gifte sig med Erik Larssons dotter Anna från Sävast 6 och övertar Heden 2 efter fadern Johan Nilsson.

Tolvmannen Johan Nilsson hade först varit bonde på Unbyn 1, där Jöns och hans helsyskon föddes, men modern dör omkring 1698 och enligt Bodens Kommuns Historia lämnas hemmanet Unbyn 1 öde 1699 då åbon Johan Nilsson gifter sig på Heden. Av dödboken framgår också att tolvmannen Johan Nilsson i Heden var från Unbyn. Det första av Johans barn som noteras i födelseboken är en Johan som döptes 1697-03-28 och är född i Unbyn. Denna Johan samt hans äldre syskon är då född av Johan Nilssons första hustru i Unbyn medan de yngre syskonen är barn till Marta Zakariasdotter från Heden. Johan gifter till Heden 2. Den Johan som sedan övertar Heden 2 var förmodligen son till Marta Zakariasdotter och född efter Martas och Johans barn Karin och Per troligen år 1705 då födelseboken är ofullständig.

Jöns Johansson Lusig finner sin hustru Brita Bengtsdotter antingen då Västerbottens Regemente var förlagt vid Rimbo i Uppland eller vid någon annan förläggningsort tidigast år 1715 då han noteras som ogift och senast år 1719 då han noteras som gift i GMR.  Jöns och Brita får flera barn varav tre döttrar når vuxen ålder. Som tidigare nämnts så fick Jöns en utomäktenskaplig son Hans Jönsson med Karin Hansdotter på Sävast 3, se detta hemman.

Jöns Johanssons Lustigs vuxna döttrar var:

Brita Jönsdotter född 1723-09-25 i Sävast död 1808-12-02 i Ale som änka efter soldaten Simon Petrus Håhl, son till komminister Petrus Sundberg och han hustru Malin Sandman, de gifte sig 1753-05-17 i Gammelstad.  Han var född cirka 1730 i Bygdeå då fadern var präst där och död 1808-02-08 i Ale.

Cecilia Jönsdotter född 1726-02-02 död 1810-12-03 i Rutvik där hon bott hos sin dotter Brita Lisa enligt Hfl 1806-1820. Hon var då änka efter ”Gardeskarlen” Jöns Persson Bergström, född cirka 1733, (42 år i hfl 1776-1805), de flyttat från församlingen 1785 men hustrun återvänder.

Sara Jönsdotter född 1734-01-28 död 1771-10-14 i barnsäng i Rånbyn, Sara gifte sig 1757-12-18 med soldaten och bonden Olof Persson Courage född i Vitå 1728-12-06, han dör 1788 enligt hfl troligen i kriget i Finland.

 


 

Källor

Kammararkivet, Landskapshandlingar 1559 - 1610, Västerbotten på SVAR:s internetsida http://www.svar.ra.se/

Bågamantalslängder: 1539:1, 1546:5 1547:1, 1548:3, 1549:6, 1551:4, 1552:4, 1553:2, 1554:12, 1555:10, 1556:9, 1557:2, 1558:18, 1559:10, 1563:2, 1564:6, 1566:8, 1567:11, 1568:7, 1569:5, 1570:2, 1571:6.

Tiondelängder: 1557:2, 1558:18, 1559:10, 1561:5, 1562:7, 1563:2, 1564:6, 1565:12, 1566:8, 1568:7, 1569:5, 1570:2, 1571:6, 1572:7, 1573:3, 1574:3, 1575:2, 1576:5, 1577:6, 1578:6, 1579:2, 1580:5, 1581:2, 1582:4, 1583:1, 1584:1, 1585:2, 1586:6, 1587:6, 1588:3, 1589:6, 1590:2, 1591:8, 1592:5, 1593:3, 1594:3, 1595:4, 1596:1, 1601:4A, 1603:4, 1604:11, 1605:6, 1606:2, 1607:11, 1608:7, 1608:8, 1609:6, 1610:14.

Jordeböcker: 1543:2 (även efter Johan Nordlander s.281, 279), 1546:5 (oförändrat från 1643), 1561:5, 1562:7 (även vinterskatt), 1600:3 (hela och halva mantal), 1601:4A (dito), 1602:7 (även 1/3 mantal), 1604:2 (dito men även bågamantal), 1605:3 (dito), 1606:3 (dito), 1606:3 (Öresmantal), 1609:10,

Påskalängder: 1559:10, 1561:5.

Älvsborgs lösen 1571 Sävastbyn

Brudskatt 1679:2.

Hjonelag 1609:10, (1611-01-18).

 

Kammararkivet, Landskapshandlingar, Västerbotten           Mikrokort         Ruta

1595:4                Kornlängd                                                                  S 1112               

1600:3                Bågmantal                                                                  S 1117 2/6         3:2

1602:7                Kvarntull                                                                     S 1129 1/7         3:2

1603:4                Tionde                                                                         S 1121                4:2

1609:10              Bågmantal?                                                               S 1130               

1611:12              Tionde                                                                         S 1134 3/4         1:8

1612:11              Tionde?                                                                       S 1135 1/5         2:3

1613:9                Mantal                                                                         S 1136 1/6         2:4

1614:9                Tionde                                                                         S 1137 2/4         4:6

1615:11              Tionde                                                                         S 1138 1/5         5:1

1616:13              Tionde                                                                         S 1139               

1617:1                Mantal                                                                         S 1140 4/6         1:5

1618:1                Mantal                                                                         S 1141 2/4        

1619:12              Tionde                                                                         S 1142 3/6         5:1

1620:13              Mantal                                                                         S 1143 1/5         5:7

1621:5                Mantal                                                                         S 1144               

1622:4                Tionde                                                                         S 1145 1/2         4:2

1623:3                Årliga räntan                                                             S 1146               

1624:8                Tionde                                                                         S 1147               

1625:3                ?                                                                                     S 1148 2/3         5:7

1626:1                Tionde                                                                         S 1149 2/3         5:3                      

1627:1                Tionde                                                                         S 1150               

1628:9                Årliga räntan                                                             S 1151 4/4        

1629:6                Tionde?                                                                       S 1153

                                                         

Roterings och utskrivningslängder, Norrland                           Mikrokort         Ruta

1621:526                                                                                                  K04321 6/6       3:6

1623:527                                                                                                  K04322 4/5       4:1

1627:530-531                                                                                          K04325 3/3       3:9

1628:532                                                                                                  K04326 1/2       5:3

1629:534                                                                                                  K04328 1/3       2:6

1629:535-537                                                                                          K04329 1/1       1:7, 3:3

1630:539                                        saknas                                            K04331 3/4       5:1

1630:540                                                                                                  K04332 1/2       1:10, 3:6

1630:540                                                                                                  K04332 2/2       3:2

1631:541                                                                                                  K04333 1/5       1:7, 3:9

1633:543                                        saknas                                            K04335 1/1       2:1

1637:544           med uppgift om mäns ålder                               K04414 1/5       4:3

1637:545           med uppgift om mäns ålder                               K04336 1/5       4:3

1639:550                                                                                                  K04415 3/6       4:8

1639:550                                                                                                  K04415 4/6       1:7

1640:550a                                                                                                K04340 3/5       4:4

1640:551-553                                saknas                                            K04343 2/2       2:8

1641:554-555                                                                                          K04344 1/1       2:5

1642:557-559                                                                                          K04346 1/2       2:5

1642:557-559                                                                                          K04346 2/2       2:8

1643:560-563                                                                                          K04347 1/2       5:1

1643:560-563                                                                                          K04347 2/2       2:8

1644:564-566                                                                                          K04348 1/3       3:9

1647-48:572                                                                                            K04351 1/2       1:5

1647-48:572                                                                                            K04351 2/2       4:2

 

Roterings och utskrivningslängder, flera landskap 1653-1678                                                    

1656-57:6                                                                                                 K03904 23/23 3:6 – 4:2

1657-58:7                                                                                                 K03905 15/25 3:8

1657-58:7                                                                                                 K03905 18/25 4:4 – 4:5

1677:38                                                                                                     K03936 6/15     4:5 – 4:9

1678:40                                                                                                     K03938 15/24  4:10, 5:4, 5:11

 

Västerbottens Regemente under Karl XI 1667 – 1695, Livkompaniet. Sammanställning publicerad 1996 av Kenneth Mossberg (KåeM Arkivkonsult).

Baserad på Generalmönsterrullor och andra rullor på mikrokort, samt regementsräkenskaper m.fl. militära källor på Krigsarkivet, Stockholm samt länsräkenskaper för Västerbotten på Riksarkivet, Stockholm.

 

Jordböcker, fattiglängder och mantalslängder på CD skapad 2003, från fotografier, av
Lars-Olov Ericsson, Stockholm, kompletterade med material från SVAR.

Jordeböcker från åren 1632-33, 1635-38, 1640-55, 1659. 1665, 1667, 1696, 1699. 1701 och 1704.

Fattiglängder från åren 1642, 1643, 1644, 1645, 1646, 1647, 1648, 1649 och 1650.

Mantalslängder från åren 1642-55, 1659-60, 1662-63, 1665, 1667, 1669, 1671, 1674-75, 1678-88, 1690, 1692-1702 och 1704-05.

Bouppteckningar från Luleå häradsrätt FII:7 30b, 30c (sida omkastad, sida saknas), 31b (kladd och avskrift).

 

Luleå Sockens Kyrkoböcker, publicerade av SVAR, Genline och Arkiv Digital:

Husförhörsbok AI:1A 1708 – 1731,

Kyrkobok C:1, födda 1696 – 1725, vigda och döda 1706 – 1725.

                                                                                                                   

Från Leif Boströms hemsida (http://familjenbostrom.se/genealogi/):

Domboksanteckningar för Luleå tingslag Spridda oordnade handskrivna anteckningar ur domböcker för Luleå tingslag 1682-1705.

Bouppteckningsanteckningar från Luleå häradsrätts tingslag Spridda handskrivna anteckningar ur bouppteckningar för Luleå tingslag 1697-1724 (FII:7 och FII:8).  Original lästa på Arkiv Digital, se ovan.

Kyrkoräkenskaper för Luleå landsförsamling En början till avskrift av Nederluleå Lib:1 (1628-1629, 1641-1642, 1652-1680) Kyrkoräkenskaper, specialräkenskaper för kyrkokassa.

Luleå stad 1690-1780 av Constantinus Lindfors.

 

Böcker:

Stig Rönnqvist m.fl. , ”Boken om Sävast”, Älvsbyn 1983.

A. Nordberg, ”En gammal Norrbottensbygd, anteckningar till Luleå Sockens historia”, Ny utvidgad upplaga utgiven av Norrbottens Museum, Del I år 1965, Del II år 1970.

R. Bergmark (red.),  ”Bodens Kommun, från forntid till nutid”, Luleå 1980.

Gerd Enequist,” Nedre Luledalens Byar”. Uppsala 1937.

L-O Larsson, ”Kolonisation och befolkningsutveckling … 1500-1640”, Lund 1972.

Sune Åkermans, ”Ett ekosystem och dess förvandling” i Botnica 6 sid. 11-66, Luleå 1990.

Carl Bennedich, ”Norrbottens och Västerbottens Fotfolk”, Stockholm 1924.

Bengt Audén, ”Bottniska Personnamn, frekvenser i skattelängder från mitten av 1500-talet, Kungliga Skytteanska Samfundets Handlingar, Nr 22, Umeå 1980.

Berthill Munkestam, ”Haralds, Svartlå och Bredåker. Perioden fram till år 1700”, Stockholm 1988.

Per Clemetssons släktförening, ”Per Clemetsson och hans ättlingar ”, Luleå 1984.


 

Noter



[i] Ett av A. Nordberg angivna vittnet ”Sigfast Bero” var alltså två personer, Sigfast och Björn.

 

[ii] Entalssiffran är oläsbar för de som var över 60 år i roteringslängden år 1637, därför anges deras ålder som 60+, 70+, eller 80+. Dokumentet är hårt inbundet och dåligt fotograferat i mormonfilmerna.

 

[iii] Sävast 6 ägt av Ture Eriksson är också på 1/2 mantal år 1613.

 

[iv] Se Botnica 6 sid 205-264; Kenneth Awebro, ädelmetall till varje pris…

 

[v] År 1690 noteras inte gamla i mantalslängderna.

 

[vi] Anna Eriksdotter hade dock bara fått rätt att bruka jorden så länge som hon förblev änka.

 

[vii] Magnus Erikssons landslag: Ärvdabalken paragraf VIII ”Om halvsyskons arv och helsyskons arv”.

 

[viii] Kenneth Awebro i Botnica 6 sid 205-264 ”Ädelmetall till varje pris”